Det är bara sekunder kvar nu. Sekunder till hissen de drivits in i ska åka ner. Bara sekunder kvar tills livet, levt på nio kvadratmeter stort betonggolv tillsamman med nio andra, tar slut. Ett liv som började med kastrering och som inneburit såväl ledinfektion som lunginflammation och sönderbitna öron.
Nu står han där, utan namn, men med ett nummer och magsår, och kommer ingenvart. Så plötsligt sänks hissen ned och kvävningskänslorna tar över. I panik försöker han under en dryg minut ta sig ut och få luft, men det är lönlöst. Precis som under sitt sex månader korta liv är han chanslös. Hans liv anses inte ha något värde och strax skärs halsen upp och han förblöder hängande upp och ner.
Hans skinkor kommer garanterat hamna på ett julbord. Kanske också huvudet, med ett äpple intryckt i munnen, och fötterna. En hel del annat också, men då oftast i nermald form för alla som inte vill att det ska framstå lika barbariskt som huvudet och fötterna.
Julen är inte bara konsumismens främsta högtid utan också djurförtryckets. 350 000 grisar som sänkts ner i ett schakt med koldioxid beräknas hamna på våra julbord. I snitt kommer svensken sätta i sig över ett halvt kilo av enbart grisarnas skinkor.
Trots att upprördheten runt Djurrättsalliansen nyligen släppta skandalbilder på grisar och den misär de lever i tycker fortfarande en majoritet av svenska folket att julskinka är viktigast för att julen ska kännas som en riktig jul. Men det är inte bara till julen som grisar tvingas in i den där hissen som ska bli deras död. Under hela förra året dödades i Sverige 2 646 040 grisar.
Grisar är sociala djur med stort behov av att böka i jorden. Om de kan välja gör de det ungefär halva tiden. Men en gris i djurindustrin kan inte välja utan lever istället på ett betonggolv ihopträngd med andra. När grisarna inte får utlopp för sina naturliga beteenden börjar de ofta bita på varandras svansar och öron. Ledinfektioner och lunginflammationer är också vanliga. En av tre svenska suggor lider av plågsamma liggsår. Tolv procent beräknas ha smärtsamma magsår. Och för att grisätarna ska slippa galtlukt kastreras flera tusen nyfödda varje dag.
Listan på vad grisarna behöver utstå för att vi ska kunna ha skinka på julbordet kan göras mycket längre, men hur många skäl behöver vi för att avstå? Spelar det någon roll vad som föregått den där skinkmackan? Eller är traditionen att äta grisarnas skinka till jul för viktig för att bry sig om lidandet som ligger bakom?
Trots klimatlarmen, trots att vi vet att köttindustrin är en av de stora bovarna, så trycker vi i oss djur som om vi inte hade ett intellekt att välja med. En femtedel av växthusgasutsläppen i Sverige kommer från den mat vi äter. Men om alla skulle bli veganer skulle utsläppen från maten vi konsumerar minska med nästan 75 procent. Snacka om lågt hängande frukter för den som både vill minska lidande och sin belastning på jorden.
Det finns en del gröna-vågen-romantiker som tror att djurätande kan bli hållbart bara vi gör som förr och slopar djurindustrin. Men för 200 år sedan var vi en miljard människor på jorden, det är något helt annat än dagens 7,8 miljarder. Varken den köttkonsumtion som vi har i dag eller den vi hade för 200 år sedan skulle vara möjlig utan en djurindustri när vi snart är 8 miljarder invånare. Många försvarar också sin köttkonsumtion med att de äter kravmärkt, naturbeteskött, vilt eller kyckling.
Kycklingindustrin är den som utan konkurrens dödar flest individer varje år. Bara i Sverige dödas 100 miljoner kycklingar varje år. I världen närmare ofattbara 70 miljarder. 23 miljarder levande industrikycklingar gör också kycklingar till det vanligaste djuret med ryggrad. Deras totala biomassa är tre gånger så stor som alla vilt levande fåglars tillsammans. Ja, du läste rätt – tre gånger så stor som alla vilt levande fåglars tillsammans.
Industrikycklingen blir bara fem veckor gammal, men hinner ändå bli nästan dubbelt så stor som sina vilda släktingar. En kyckling växer i dag fem gånger så snabbt som på 50-talet. Men varken skelett eller organ hinner med, vilket leder till stort lidande och att kycklingarna får svårt att stå. Över 200 000 kycklingar dör per år i Sverige under transporterna. De som kommer levande fram bedövas med gas eller el. Vid elbedövning hängs de upp i fötterna och huvudet doppas ner i ett strömförande bad, därefter skärs halsen upp och de förblöder.
Lika pervers som kycklingindustrin är, lika omöjlig är är ekvationen när det gäller vilt. Om alla i Sverige skulle ersätta nötköttet under ett år med älg skulle hela svenska älgstammen, varenda älg, behöva skjutas 5,5 gånger. Vid konsumtion av viltkött blir du dessutom medskyldig till alla de djur som genom skadeskjutningen dör en långsam och plågsam död.
Hur en än vänder och vrider på det går varken julskinkan eller annat djurätande att försvaras. Varken på julen eller någon annan dag. Ligger julskinkan redan i kylen är nyår ett utmärkt tillfälle att bestämma att det var den sista grisen som fick betala med livet för dina smaklökar.
God jul!
Flygfritt 2020, veganutmaningen och veganuari.se hjälper dig att leva mer hållbart 2020.
På söndag lyfter det första planet från Bromma flygplats till den nybyggda flygplatsen i Sälen.
