Syre förklarar: Turkiets offensiv i nordöstra Syrien

Men vad är bakgrunden till offensiven? Vad har hänt hittills, och vad väntar? Syre reder ut huvuddragen.

Varför attackerade Turkiet nordöstra Syrien just nu?

När USA:s president Donald Trump pratade med sin turkiska kollega Recep Tayyip Erdogan över telefon den 6 oktober meddelade han att USA nu kommer dra sig tillbaka från de kurdiskt kontrollerade områdena i nordöstra Syrien. Han förnekar dock att han ska ha gett Turkiet grönt ljus att gå in i Syrien, vilket många hävdat. I en video som nyhetsbyrån AP publicerade den 16 oktober säger den amerikanska presidenten att ”de (Turkiet) har velat göra det länge”. Grönt ljus eller inte – det amerikanska tillbakadragandet av trupper gjorde det möjligt för Turkiet att gå in i nordöstra Syrien.

Det stämmer att Turkiet länge har velat gå in i de kurdiska området i nordöstra Syrien. De har tidigare bland annat attackerat den kurdiska staden Afrin i nordvästra Syrien. Donald Trump sa å sin sida i slutet på december 2018 att USA skulle dra sig tillbaka från Syrien. Man hade då ungefär 2 500 trupper kvar. En rubrik i The Guardian löd då ”Trump chockar allierade och rådgivare med en plan på att dra tillbaka USA:s trupper ur Syrien”.

Vad har hänt sedan offensiven inleddes?

Att det amerikanska tillbakadragandet skett så plötsligt som det gjort kan få blodiga konsekvenser, skrev nyhetsbyrån Bloomberg nyligen. När USA meddelade sitt tillbakadragande hade de 1 000 trupper kvar i Syrien, varav de allra flesta varit placerade i nordöstra Syrien.

I går 17 oktober enades Turkiet och den kurdledda SDF-alliansen om ett fem dagar långt eldupphör. Men innan ett dygn passerat fortsatte beskjutningen kring syriska Ras al-Ayn, rapporterade Reuters. Såväl turkisk militär som deras allierade syriska milis deltog i striderna mot de kurdiska styrkorna, enligt Syriska människorättsobservatoriet SOHR.

Amnesty International anklagar nu Turkiet för att bryta mot mänskliga rättigheter och de regler som gäller även i en väpnad konflikt. Över 217 civila, varav 18 barn, har dödats av turkiska styrkor. Samtidigt uppger turkiska myndigheter att 18 civila dödats och 150 skadats i kurdiska attacker över gränsen. Amnesty uppmanar båda sidor att upphöra med attackerna som bryter mot internationella regler. Under fredagsmorgonen kom så också information om att Turkiet kan ha genomfört kemiska attacker, rapporterar The Guardian. Minst sex personer, inklusive civila, vårdas på sjukhus med ”mystiska brännskador” och FN utreder misstankarna om kemiska attacker med vit fosfor.

300 000 människor tvingats fly, enligt uppgifter från det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR).

Vad har USA för relation till Turkiet och kurderna i SDF-alliansen?

USA har varit allierade med både den kurdiskt ledda SDF-alliansen (Syriska demokratiska styrkorna) sedan 2015. USA har också en nära relation med NATO-landet Turkiet. Här beskrivs relationerna mer detaljerat. Turkiet ser de militära styrkorna SDF som till stor del utgörs av den beväpnade grenen YPG (Yekîneyên Parastina Gel, Folkets försvarsenheter) som terrorister kopplade till PKK-gerillan, som är terrorklassad av flera länder.

I somras enades  USA och Turkiet om att skapa en så kallad buffertzon i nordöstra Syrien. USA stöttade planen och redan då höjdes röster om att det skulle underminera samarbetet med och svika kurderna som man samarbetat med mot ISIS. När buffertzonen drog ut på tiden hotade Turkiet med att angripa kurderna militärt, om inte USA påskyndade arbetet.  Middle East Eye skrev i slutet på september att Ankara blivit allt mer frustrerade över USA:s stöd till kurdledda SDF, som enligt Turkiet är terrorister. Turkiet ökade i september närvaron längs den syriska gränsen.

Turkiet inledde militäroffensiven den nionde oktober. De senaste dagarnas politiska utspel och överenskommelsen om den redan brutna vapenvilan spelar nu Turkiet rätt i händerna. Kurdernas enda val är att flytta på sig eller strida mot Turkiet. Samma kurder som USA fram till nyligen var allierade med i kampen mot den gemensamma fienden IS.

Den före detta luftvärnssoldaten Adam Kinzinger som varit stationerad i Irak och nu är republikansk politiker i Illinois, säger till The New York Times att Trump ”kastat kurderna åt vargarna”.

Vad är det för händelser som lett fram till offensiven?

Den kedja händelser som lett fram till den militäroffensiv vi nu ser är både lång och komplicerad. Men låt oss kika på några av de faktorer som spelar in.

Under sommaren har tonen mot syrier i Turkiet hårdnat. Minst 3,6 miljoner syrier har flytt till Turkiet sedan kriget bröt ut. När Erdogans regeringsparti AKP tidigt i våras förlorade i lokalvalen i viktiga städer, bland annat Istanbul, vägrade han se sig besegrad och utlyste omval. Återigen vann oppositionspartiet CHP och Ekrem Imamoğlu blev borgmästare i Istanbul. CHP vann sannolikt delvis på grund av sin hårdare politik gentemot syriska flyktingar i Turkiet. Då bestämde sig Erdogan och AKP för att de också måste ta i med hårdare tag mot syrierna, som av en del turkar anses stjäla arbetstillfällen och dumpa löner. En retorik vi känner väl igen även i Europa och Sverige.

Erdogan har de senaste månaderna använt syrierna för att vinna tillbaka politisk makt. En lösning har blivit att  hota med att ställa in EU:s migrations-överenskommelse med Turkiet om inte en buffertzon där de kan placeras etableras i nordöstra Syrien, där de USA-stödda kurderna har makten.

Avtalet säger kortfattat att Turkiet ska få 6 miljarder euro för att ta hand om flyktingar och migranter i landet och hindra dem från att ta sig till de grekiska öarna. Avtalet innebär också överenskommelser om att skicka tillbaka de som saknar skyddsskäl och omplacera syrier med skyddsskäl från Turkiet, till EU, i utbyte. Det är framförallt två miljoner av dessa 3,6 miljoner syrier som ska placeras i buffertzonen i nordöstra Syrien.

Ankomsterna till de grekiska öarna har under den här perioden ökat. Exakt vad det beror på är det svårt att säga. Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu sa till den tyska tidningen Deutsche Welle, precis innan Tyskland beslutade om ett vapenembargo mot Turkiet, att de är ”dödligt seriösa” när de säger att de kan öppna portarna till EU för de 3,6 miljoner syrierna.

Utrikesminister Mevlut Cavusoglu försvarar Erdogan när han säger att ”vi har haft de här människorna här som gäster i 8-9 år, och 90 procent av dem vill till europeiska länder. Om ni inte vill att de ska ta sig dit, så varsågod, då får ni ta hand om dem. Vi har rätt att säga så.”

Med andra ord: de 3,6 miljoner syrierna som flytt undan kriget och EU:s ovilja att ta emot dem är något Turkiet utnyttjar. Turkiet säger också att EU och USA har allierat sig med terrorister i Syrien, något Turkiet inte kommer göra. Den turkiska utrikesministern har likställt de kurdiska styrkorna SDF och YPG med ISIS.  YPG har dock nära band med PKK, som många länder, inklusive USA, har terrorstämplat.

Vad är Turkiets mål med militäroffensiven?

USA har under en lång tid gått balansgång mellan Turkiet och kurderna som de samarbetat med i kampen mot ISIS. Turkiet och kurderna har varit fiender sedan det Ottomanska rikets fall, mer eller mindre. Turkiets mål är att skapa en buffertzon i nordöstra Syrien dit de kan skicka tillbaka upp emot två miljoner syrier som just nu lever i Turkiet. USA och Turkiet enades i september i år om att en sådan zon skulle upprättas, utan att besluta om några detaljer för hur det skulle gå till.

Turkiet vill rensa ett område på tre mil in i Syrien från den turkiska gränsen från kurder och på samma gång bli kvitt två miljoner syrier som nu lever i Turkiet. Turkiets planer kallas av många för etnisk rensning. Demografin i området skulle förändras om buffertzonen blir verklighet. Från övervägande kurdisk befolkning till syriska sunni-araber. De som för att använda Erdogans ord skulle ”återvända hem” till Syrien från Turkiet kommer i själva verket inte från det här området, utan från andra delar av Syrien, poängterar The Washington Post.

Varför attackeras just den här regionen av Turkiet?

Regionen som har invaderats av turkiska styrkor heter Rojava och är den syriska delen av det område som kallas för Kurdistan. Rojava utropades självständigt från Syrien 2013 och sedan dess  har man byggt upp ett eget samhällssystem, inklusive skolor och rättsväsende. Rojava är en av fyra regioner i det landområde som heter Kurdistan och sträcker sig enligt de flesta över norra Irak, sydöstra Turkiet, nordvästra Iran och nordöstra Syrien. Rojava har beskrivits som ett friare samhälle än Assads Syrien.

De syriska kurderna i SDF-alliansen har nära band med den så kallade PKK-gerillan har länge varit Turkiets fiende och de har genomfört flera attentat, varpå organisationen terrorstämplats av flera länder. PKK grundades år 1978 och var från början en studentrörelse som leddes av Abdullah Öcalan, förkortningen står för Kurdistans arbetarparti. PKK:s ideologiska grund var från början kommunistisk men blev senare socialistisk. Enligt Turkiet är SDF-alliansen allierad med PKK och därmed också terrorister. Därför anser Turkiet att det är legitimt att invadera området som nu kontrolleras av dem.

Kommer Turkiet ”ta över kampen mot IS” som Trump sagt?

Donald Trump sa i samband med att USA drog sig tillbaka att Turkiet ska ta över kampen mot IS. The Washington Post har kallat det för ”farlig propaganda”. Turkiets passivitet, förutom Assads regim och den dåvarande irakiska regimen under premiärminister Nouri al-Maliki, har varit en av de största grogrunderna till att terrorsekten IS fått så starkt fäste i Syrien och Irak, enligt en analys publicerad av Foreign Policy.

Turkiet lät utländska IS-krigare resa in via Turkiet, vidare till Syrien och Irak, under flera år. Under 2013 kom 30 000 individer med trolig IS-koppling den vägen. Turkiets gräns med Irak och Syrien har i och med det fått namnet Jihadi Highway. Först 2015 skärptes gränskontrollerna. Turkiets stöd till IS har varit passivt – men har ändå bidragit till både deras uppgång och det faktum att de kunde leva så länge. Erdogans svärson har till exempel varit inblandad i oljeaffärer med ISIS.

Det har dock inte hindrat den turkiska utrikesministern Mevlut Cavusogl från att skriva en artikel i april 2018, också den publicerad av Foreign Policy, där han säger att Turkiet spelat en avgörande roll i att bekämpa IS. Bland annat genom Operation Olivkvist i kurdiska Afrin, som nämndes ovan.

Vilka konsekvenser kan militäroffensiven få?

Spelplanen i Mellanöstern har genom USA:s tillbakadragande ändrats. Rysslands president Putin har tagit över rollen som medlare. Bara fyra dagar efter att Turkiet inledde sin offensiv tid de kurdiska SDF-styrkorna hjälp av Assads regeringsstyrkor. Ryssland backar som bekant Assadregimen, som nu strider med kurderna mot Turkiet.

Det har talats om att kurderna nu kommer spridas över regionen och att Rojavas självstyre går om intet. Det är också ett stort bakslag gällande fredssträvandet i hela Syrien och skulle innebära att Assads makt befästs ytterligare, eftersom USA backat och Rysslands roll som stöd för Assad befästs.

Det civila lidandet i och med militäroffensiven är redan enormt. Upp emot 200 000 människor har drivits på flykt, varav 70 000 enligt UNICEF är barn. Tonen mot de som flyr nu är annorlunda än för tre-fyra år sedan när den stora flyktingvågen nådde Europa. Avtalet med Turkiet satte stopp för antalet människor som kom till Europa 2016.

Rent krasst är en militärintervention i Syrien det sista EU vill ha av egoistiska skäl också. Frågan om vem som ska ta hand om de som flyr är redan nu infekterad. Efter Turkiets invasion av Afrin i början på 2018 syntes en tydlig ökning på antalet syriska kurder som kom till Grekland via landgränsen till Evrosregionen. För första gången sedan 2012 kom fler till Grekland via land än via havet i april 2018. Det återstår att se vad som händer framöver.

Hur har omvärlden reagerat?

Omvärlden har i stora drag reagerat genom att fördöma Turkiets militära offensiv. Flera EU-länder har beslutat om vapenembargon mot Turkiet och en del länder, inklusive Sverige, vill se att hela EU inför ett sådant mot Turkiet. EU:s utrikesministrar har även krävt att offensiven ska avbrytas.

SDF-allierade Hemin Kobane skrev i The Washington Post den 10 oktober att ”USA har kastat kurderna och det syriska folket åt sidan och lämnat dem i händerna på deras dödliga fiender. Det internationella samfundet är tyst. Detta är ännu ett bittert nederlag för folket i nordöstra Syrien.”

Amnesty International fördömde under fredagen Turkiets offensiv.

—Den turkiska militära offensiven i nordöstra Syrien har fullständigt ödelagt den syriska civilbefolkningens liv. De har ännu en gång tvingats fly från sina hem, och de lever i ständig skräck för urskillningslösa bombningar, bortföranden och utomrättsliga avrättningar. Den turkiska militären och deras allierade har visat upp en fullständig brist på respekt för civila liv. De har attackerat bostadsområden och där dödat och skadat civila, säger Kumi Naidoo, Amnesty Internationals generalsekreterare.

FN:s säkerhetsråd har sagt att Turkiets måste stoppa sin offensiv för att inte underminera fredssträvandet i regionen och skapa ännu mer civilt lidande:

– Nya beväpnade strider i nordöst kommer att undergräva stabiliteten i hela regionen, förvärra det civila lidandet och provocera fram nya förflyttningar, vilket kommer att öka antalet flyktingar och IDP:s (internt fördrivna personer) i Syrien och i regionen, sa Jürgen Schulz, Tysklands representant i säkerhetsrådet, till reportar på en presskonferens förra veckan.