En omfattande internationell studie ger nya ledtrådar om orsakerna till anorexi. Forskarna har hittat genvarianter kopplade till både ämnesomsättning, fysisk aktivitet och psykiska sjukdomar.
Att anorexi delvis är en ärftlig sjukdom, och inte bara ett psykiatriskt tillstånd, har varit känt sedan tidigare. Däremot har man inte vetat exakt vilka genetiska faktorer som är inblandade. För att få svar har en ny internationell studie, publicerad i Nature Genetics, undersökt arvsmassan hos ett stort antal patienter.
– Man har ingen egentlig idé om vad man letar efter, utan man söker efter skillnader mellan patientgruppen och kontrollgruppen. Eftersom man gör så fruktansvärt många tester måste man också ha fruktansvärt stora studier, och det har inte funnits på anorexi tidigare, förklarar Mikael Landén, professor i psykiatri på Karolinska institutet och på Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
Mer forskning krävs
DNA från drygt 17 000 människor som lider av anorexia nervosa har undersökts, och jämförts med DNA från 55 000 friska kontrollpersoner. Det låter som att leta efter en nål i en höstack, men forskarna identfierade åtta genvarianter som i högre utsträckning förekom hos anorektiker. Utfallet kräver dock djupare analyser.
– Vi har en idé om vilka gener som påverkas, men exakt hur de bidrar till anorexi kan inte den här studien säga. Den säger bara att de är vanligare hos anorektiker. Nästa steg är att andra forskare tittar på precis den här genen och gör cellförsök, eller på andra sätt undersöker vilka mekanismer det handlar om., säger Mikael Landén.
Ringa in gener
Det finns dock metoder för att redan utifrån det här resultatet ringa in på ett ungefär vilka slags gener det rör sig om.
– Ett sådant sätt är att titta på alla de här generna samtidigt och fråga sig, finns det en liknande bild vid andra sjukdomar? De första misstänkta kandidaterna är förstås andra psykiska sjukdomar, och då ser vi en stark koppling till tvångssyndrom. Men vi har också sett svagare samband med depression och ångest, och faktiskt även schizofreni.
Att anorexi kan hänga ihop med psykisk ohälsa är inte förvånande, säger Mikael Landén. Men forskarna tittade också på faktorer som har att göra med ämnesomsättningen.
– Vid en samkörning med studier av typ 2-diabetes ser vi samma mönster, fast omvänt. Anorektiker har alltså mycket mindre genetisk risk att få typ 2-diabetes. Samma sak när man tittar på vilka gener som bidrar till övervikt, där finns det också ett omvänt samband.
Lätt att låta bli
Mikael Landén tolkar det som att på samma vis som överviktiga har svårare att gå ner i vikt och stå emot mat eller känna mättnad, har anorektiker kanske ovanligt lätt för att låta bli att äta.
– Det kan till och med vara så att man mår lite bra av det.
Man kunde också se att anorexi är positivt kopplat till fysisk aktivitet. Det skulle kunna förklara varför personer med anorexi ofta tränar väldigt hårt, trots att deras näringsintag är minimalt.
– Om man inte alls får den trötthetskänslan så fortsätter man bara att köra på. Men energin tar man ju från kroppens reserver, och någon gång tar den slut.
Vilka slutsatser kan då dras från studien, och hur kan den hjälpa drabbade? Enligt Mikael Landén säger den att större hänsyn får tas till att det också finns en biologisk bakgrund.
– Det betyder inte att man tar bort den psykologiska aspekten, men det har kanske varit väldigt stort fokus på den.
Öka ödmjukhet
Kunskapen kan också bidra till en mer ödmjuk inställning. Lika lite som man säger åt en överviktig person att bara sluta äta, säger man till en underviktig att börja.
– Vi är olika helt enkelt. För en del är det mycket svårare och en större ansträngning att låta bli att äta. Och på samma sätt är det med anorexi, det är kopplat till något slags belöning nästan, det gör det mycket svårare att motivera sig. Det är också förbryllande, men vårt fria val är lite begränsat av vår genetiska uppsättning.
Idag finns inga läkemedel mot anorexi. En uppgift för vidare forskning skulle kunna vara att identifiera exakt vad generna gör och sedan fråga sig om det skulle gå att gripa in, för att till exempel skapa mer hungerkänslor.
