Radar · Miljö

Så långt har länderna kommit i Parisavtalet

Kolkraftverk i den polska staden Belchatow där Greenpeace tidigare  genomfört en protestaktion mot landets kolförbrukning.

FN:s generalsekreterare Antonio Gutteres har bjudit in alla medlemsländer till ett extrainsatt klimatmöte den 23 september. Det för att förmå länderna att snabba upp omställningen från fossila bränslen. Nyhetsbyrån Associated press har tittat på hur långt de har kommit.

Flera länder, däribland världens största klimatbovar ligger långt efter sina mål – så som de står nedpräntade i Parisavtalet. 

USA har under president Trump hotat att helt dra sig ur Parisavtalet – och presidenten har också meddelat att han inte kommer på det extrainsatta mötet.

Kinas mål om att 20 procent av deras energiproduktion ska vara från icke fossila källor verkar avlägset, skriver nyhetsbyrån. Däremot verkar de nå målet om att nå en peak för utsläppen av koldioxid till 2030.

EU har gått med på att minska växthusgaserna med 40 procent till 2030, jämfört med de nivåer som var på 1990-talet.

Det europeiska parlamentet förutspår att det målet kommer att nås och vill att länderna antar än mer ambitiösa mål, nollutsläpp till 2050.

Bhutan och Surinam har redan nått dit, ett par andra länder har fört in ett sådant mål i lag, Sverige till 2045, Kalifornien, Norge och Urguguay till 2030 och Fiji, Frankrike och Storbritannien till 2050.

Men, skriver Afp, ett antaget mål betyder inte att länderna är på väg att uppnå det. Ett regeringsorgan konstaterade så sent som i juni att de åtgärder som vidtagits så här långt, är ”otillräckliga”.