Radar · Migration

Rapport: Polisen misshandlar, skrattar och tar kort på flyktingar

På gränsen mellan Serbien och Ungern finns sedan 2015 höga taggtrådsstängsel.

För flyktingar och migranter som flyr längs Balkanrutten är brutalt våld från polis och gränsvakter vardag. Den senaste månaden har allt fler attacker från polishundar noterats och hälften av flyktingarna uppger att de tvingats ner i kalla vattendrag, enligt en rapport från Border Violence Monitoring Network. Samtidigt läggs resurser från EU på ökad kontroll snarare än på humana levnadsförhållanden.

Knytnävsslag, elchocker och attacker från hundar har varit vardag på EU:s yttre gränser sedan den så kallade Balkanrutten slöts i mars år 2016. Unionens gränsmyndighet Frontex har de senaste åren fått en kraftigt utökad budget och samarbetet med tredje länder både i och utanför Europa har ökat. Ankomsterna har därmed minskat.

Nätverket Border Violence Monitoring Network (BVMN) har övervakat gränsvåldet från framförallt kroatisk och ungersk polis i cirka två år. Våldet förekommer oftast i samband med så kallade push-backs, olagliga tillbakavisningar där den berörda flyktingen nekas sin rätt att söka asyl.  Enligt BVMN:s rapport från september har det skett en ökning i antalet polisenheter som har hundar både i Ungern och Kroatien. Hundattacker har lett till att flyktingar behövt vårdas på sjukhus.

Under september noterade nätverket också att det skett en ökning i antalet flyktingar som försökt röra sig norrut. Under vintermånaderna blir det svårare och många blir fast där de är, trots usla levnadsförhållanden. Totalt 157 individer var involverade i de 19 olagliga tillbakavisningarna som BVMN beskriver i rapporten.

En grupp flyktingar som passerat den serbisk-ungerska gränsen ska även ha förödmjukats genom att av ungersk polis tvingas bada i en barnbassäng med kläderna på. Enligt intervjupersonerna kändes det som att de var i vattnet i 45 minuter samtidigt som ”de stod runt bassängen och skrattade åt oss och tog kort”.

Border Violence Monitoring Network och deras samarbetsorganisationer har vid ett flertal tillfällen påtalat för olika EU-institutioner att våld förekommer. Frontex noterade redan 2016 att våld förekom på den ungerska gränsen. Den kroatiska presidenten har i sin tur erkänt tillbakavisningarna – men dementerat att de skulle vara olagliga eller särskilt våldsamma.

”Viktigt samarbete”

I ett avsnitt av P1:s program Konflikt från i slutet på september i år sa Tove Ernst, talesperson i migrations- och säkerhetsfrågor på EU-kommissionen i Bryssel, att de inte vill tala om någon ny kris. Trots ökande ankomster till Grekland är det fortfarande relativt få som tar sig vidare norrut.

– Vi har idag kontroll över de yttre gränserna på ett annat sätt än vad vi hade 2015. Vi har en helt annan förmåga att reagera på nya omständigheter, säger Tove Ernst till Konflikts programledare som konstaterar att ”Balkanrutten som den kallas verkar i stort sett stängd”.

I början av oktober tillkännagav så EU-kommissionen att de förstärkt sitt arbete med Montenegro. Landet är en strategiskt viktig plats med gränser mot Albanien, som i sin tur gränsar mot Grekland i söder, och Bosnien och Herzegovina i norr. Montenegro har under det senaste året blivit ett allt vanligare transitland och väntar också på vidare besked om ett eventuellt EU-medlemsskap.

– Idag stärker vi ytterligare vårt gränssamarbete med Montenegro och tar ännu ett steg mot att föra västra Balkan närmare EU. De migrations- och säkerhetsutmaningar vi står inför är gemensamma och även våra insatser måste vara gemensamma, säger EU:s kommissionär med ansvar för migrationsfrågor, Dimitris Avramopoulos i ett pressmeddelande.

I maj i år trädde ett liknande avtal i kraft med EU:s grannland Albanien.

Pengar till polis och kontroll

Border Violence Monitoring Networks rapporter, som sammanställs månadsvis, talar dock ett annat språk än EU-kommissionen i Bryssel. Ankomsterna må vara färre, men riskerna människor tar är större. Särskilt när det är EU-länders egen personal som misshandlar och slår. Bosnien och Herzegovina är det land som flest nu passerar, för att försöka ta sig in i EU via Kroatien.

Sedan början av 2018 har över 40 000 och migranter passerat Bosnien och Herzegovina. Exakta siffran varierar beroende på källa, men under första halvan av 2019 anlände 11 000 flyktingar i Bosnien och under 2018 minst 26 000. Majoriteten kom via Serbien och Montenegro. Just nu beräknas omkring 6 000 personer befinna sig i landet, en siffra som legat relativt stabil det senaste året även om toppar och dalar förekommit. 

I veckan blev det klart att EU har köpt tre nya polisbilar till polisen i nordöstra Bosnien. Värdet uppgår till cirka 80 000 euro (160 000 bosniska mark). Bilarna lämnades över av Peter Ven Der Auweraert, Balkanchef på FN:s migrationsorganisation IOM.

EU-pengarna kom från projektet EU Support to Migration and Border Management in Bosnia and Herzegovina och implementeras i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och FN:s migrationsorganisation IOM.