Kroatiens president Kolinda Grabar-Kitarović erkänner nu för första gången någonsin att landet tillbakavisar flyktingar. Hon förnekar dock att de så kallade push-backsen är olagliga. Human Rights Watch reagerar starkt i ett öppet brev riktat till landet.
Enligt internationella konventioner är det förbjudet att vägra någon möjligheten att söka asyl där personen befinner sig. Det betyder, med andra ord, att det som flera länder på västra Balkan samt Ungern ägnat sig åt sedan gränserna stängde, är olagligt. Man får inte tvinga någon tillbaka till ett annat land utan att utreda personens asylskäl, om hen uttrycker en önskan om att söka asyl.
Efter att journalister från den schweiziska tv-kanalen SRF först fångat en tillbakavisning på bild och därefter intervjuat Kolinda Grabar-Kitarović, som erkänner att tillbakavisningarna händer men samtidigt och paradoxalt nog förnekar att de är olagliga, reagerar nu också Human Rights Watch. De skriver i ett öppet brev att Kroatien nu måste ta ansvar för det bevismaterial som journalisterna plockat fram, och på allvar utreda anklagelserna.
Den kroatiska presidentens uttalande tyder på okunskap, eller ignorans, om dessa principer. En push back är alltid olaglig.
Vägrar ta ansvar
I intervjun med den kroatiska presidenten ställer journalisterna från Schweiz bland annat frågan:
Mina kollegor filmade en olaglig push back som den kroatiska polisen utförde. Hur reagerar du på den här rapporten?
– Olaglig push back? Varför tror du att de är olagliga? Vi pratar om olaglig migration, människor försöker korsa in i Kroatien på olagliga sätt och polisen tillbakavisar dem till Bosnien och Herzegovina. Det finns riktiga gränsövergångar som är öppna för alla som vill till Kroatien för att söka asyl, svarade då Kolinda Grabar-Kitarović.
På frågan om våldet som den kroatiska polisen använder, svarar den kroatiska presidenten att hon har frågat polisen om detta flera gånger och fått svaret att inget övervåld används. Däremot kan ”lite tvång” vara nödvändigt.
FN:s princip om non-refoulment, som på franska betyder inte kränka igen, bryts på löpande band. Tillsammans med näsor, armar, ben och drömmar: gräsrotsorganisationerna No Name Kitchen och Border Violence Monitoring har i ett års tid nu dokumenterat det brutala våldet på gränsen mellan Bosnien och Kroatien.
Måste få ett slut
I den senaste rapporten om gränsvåld som de båda gräsrotsorganisationerna sammanställt, som släpptes i veckan och innehåller material och intervjuer som täcker juni månad, uppgav flera personer att antalet poliser och vakter som bär maskering har ökat. Familjer och unga män behandlas olika – även om resultatet, tillbakavisningen, är detsamma.
Få erkänner att detta pågår. Antingen förnekas fenomenet helt – trots statistik från UNHCR, påtryckningar från Läkare utan gränser som dagligen sett misshandlade flyktingar – eller så är det något man inte känner till att det egna landet ägnar sig åt.
– Zagreb måste sätta stopp för de olagliga push backs och våldet mot migranter på sina gränser. Kroatiskt gränspersonal har missbehandlat hundratals, kanske tusentals, migranter och asylsökande som förtjänar gottgörelse och rättvisa, säger Lydia Gall, Human Rights Watch forskare på Balkan.
Den kroatiska organisationen Are You Syrious? har i flera år påpekat och rapporterat om det brutala gränsvåldet. Företrädare för organisationen har skrivit till och även talat inför parlamentet om femonement. Ännu har EU inte gjort några insatser för att stoppa våldet, åtminstone inga som haft faktiska resultat.
Kroatien är medlem i EU, men inte i Schengen. För att bli en del av Schengen finns fortfarande vissa krav kvar att möta: bland annat måste man visa att man klarar av att bevaka EU:s yttre gräns. Just nu befinner sig över 6000 flyktingar i Bosnien, de allra flesta i området Här utsätts de för både förnedrande och kränkande behandling, långt under vad som borde vara standard. Hittills i år har över 10 000 personer anlänt till Bosnien, enligt officiella siffror.
