Radar · Nyheter

Hundratals miljoner vattenflyktingar?

Rent vatten används till mycket mer än att dricka och laga mat. I synnerhet i den industrialiserade delen av världen. FN har satt upp målet att alla ska ha rent vatten och avlopp till 2030, men i en artikel i Science News hävdar man att det snarare kommer att bli värre.

Kommer det att finnas tillräckligt med rent vatten i framtiden? Två faktorer bestämmer utgången. Befolkningsökningen och klimatförändringarna. Det finns begränsade mängder med färskvattenreserver och på många ställen har sådana redan överanvänts och tömts. Fram till år 2030 befarar FN att 700 miljoner människor kan tvingas på flykt på grund av vattenbrist.

Förra sommaren var runt en miljon afghaner i en liknande situation, men den befarade massflykten blev inte av.

I Indien har man arbetat hårt för att ge människor vatten, men fortfarande lever över 160 miljoner indier utan rent vatten. Ännu har inte drömmen om en energisnål och miljövänlig metod för att rena vatten infrias. Att avsalta vatten i stora mängder är ännu inte en framkomlig väg.

Den största delen av det rena vattnet används i jordbruket. Bristen på vatten gör redan att fattiga familjer över hela jorden får göra mycket tuffa prioriteringar. Odla sockerrör eller energigröda för att få pengar till skulder och arrenden eller odla mat till sig själva?

Men industrin förbrukar också mer vatten än hushållen och den förbrukningen väntas öka snabbt under kommande decennier. Ett av de största problemen är att icke-fossila energikällor oftast kräver större mängder vatten än de fossila. I synnerhet biobränsle kräver stora mängder vatten och redan inom tio år är risken stor att den verksamheten förbrukar mer vatten än oljeindustrin.

Det kommer inte att räcka med effektivare metoder för rening och ransonering av vatten, samhället måste ställas om, framförallt industrin. Att odla i vatten, hydroponi, är paradoxalt nog ett betydligt mer vattensnålt sätt att odla växter i, bara några få procent av vattnet förslösas i de mest uthålliga anläggningarna, medan odling i jord på många ställen innebär det motsatta. Bara några få procent av vattnet når de växter man odlar.

Det räcker inte med tekniska landvinningar, vi måste ändra vårt sätt att relatera till vatten, menar forskarna. Vem trodde för bara ett par decennier sedan att vi i Sverige skulle behöva börja oroa oss för vattentillgången annat än under kortare torrperioder? Nu testas avsaltningsanläggningar och gråvattenåtervinning på olika ställen i landet, men vi lär få vänta på en långsiktigt hållbar och tillräckligt enkel och billig lösning för att resten av jorden ska få åtnjuta rent vatten i tillräcklig mängd.