Sverige tillhör de länder i EU med mest intensiv kycklingproduktion, vilket skapar problem för djurens hälsa såväl som den omkringliggande miljön. Det visar en rapport från Europaparlamentets utredningstjänst.
Efter gris är kyckling det djur som äts mest i Europa. Ett av de största problemen inom kycklinindustrin är intensiv kycklinguppfödning med snabb tillväxt, vilket är en djurhållning som karaktäriserar nio av tio kycklinggårdar i EU.
Men Sverige sticker ut, och driver upp 99 procent av alla kycklingar i intensiv produktion, skriver Djurens rätt. Enligt en rapport från Europaparlamentets utredningstjänst EPRS är Sverige ett av de fyra EU-länder där kycklingar föds upp mest intensivt, med över 100 000 individer per gård.
På varje kvadratmeter ryms 15–17 kycklingar. Att de är framavlade för snabb tillväxt betyder att kycklingarna slaktas redan vid 35–42 dagars ålder, något som kan medföra inaktivitet samt hälsoproblem med ben och mage, och plötslig död. Det skriver Djurens rätt.
Kycklingindustrin innebär även risker för människor, eftersom antibiotikaanvändningen kan bidra till utvecklandet av resistenta bakterier, som kan föras över till människor via mat eller direktkontakt, enligt Europeiska läkemedelsmyndigheten.
När antibiotika från kycklingindustrier läcker ut i grundvattnet minskar antalet levande organismer i vattnet, enligt EPRS-rapporten. Andra miljörisker är att läckage av fosfor, ammoniak, kväveoxider och metan.
Under 2018 minskade kycklingkonsumtionen i Sverige med 5 procent, motsvarande 6,4 miljoner färre kycklingar.
Samtidigt äts allt fler kycklingar i övriga Europa. En annan trend är att den semi-intensiva produktionen väntas öka, enligt EU-rapporten, med mer långsamväxande kycklingar och lägre beläggningsrad.
En europeisk opinionsundersökning visar att över 80 procent av EU-medborgare anser att djurvälfärden i EU borde förbättras, och över 1,6 miljoner EU-medborgare har skrivit under ett förslag till EU-kommissionen om att förbjuda uppfödning av djur i burar.
