Flera EU-länder har beslutat sig för att sluta sälja krigsmateriel till Turkiet. Sverige är inte ett av dem, trots att utrikesminister Ann Linde har varit drivande i frågan om att EU ska införa ett vapenembargo mot Turkiet.
Det finns två olika slags krigsmateriel: krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. När Ann Linde igår uttalade sig om vad Sverige kan ha exporterat till Turkiet stämde det inte, säger Agnes Hellström, ordförande i Svenska freds. Filtar och förstahjälpen-utrustning räknas inte som krigsmateriel.
– Krigsmateriel för strid är till exempel bomber, granater och stridsplan. Produkter som exporteras under kategorin övrig krigsmateriel kan vara övervaknings- och radarsystem. De kan exempelvis användas för att lokalisera människor som sedan kan bombas. Sprängmedel och pansarplåt är också övrig krigsmateriel. Under 2018 exporterade övrig krigsmateriel till Turkiet för 300 miljoner kronor, vilket är en enorm ökning från tidigare år, säger Agnes Hellström.
Sverige har inte beviljat exportera av krigsmateriel för strid till Turkiet sedan 2017. Men vapen lever långa liv, påpekar Agnes Hellström. De kan också byta händer under en pågående konflikt.
Statistiken för Sveriges vapenexport för 2019 kommer inte att offentliggöras förrän i början av 2020.
– Det är hög sekretess och väldigt lite transparens, vilket gör det svårt att veta exakt vad som exporteras, säger Agnes Hellström.
Stoppa svensk export först
Vad regeringen enligt Agnes Hellström skulle kunna göra är att begära upp alla handlingar som rör Turkiet på bordet och välja att avbryta alla pågående affärer och att inte bevilja några nya, gällande all krigsmateriel. En rad EU-länder har nu antingen stoppat beviljandet av nya förfrågningar eller även avbrutit pågående. Vid export av krigsmateriel rör det sig ofta om flera delleveranser.
– Sverige har inte gjort det politiska ställningstagandet. Vi jobbar med att försöka få tydlighet. Nu känns det som att många tror att Sverige har tagit ställning och stoppat exporten men det stämmer alltså inte, säger Agnes Hellström.
Trots att Sverige skärpte sitt regelverk om vapenexport 2018 fortsätter handeln med krigsmateriel. Affärerna med till exempel Förenade arabemiraten stoppades inte heller när svenska radarsystem i våras visade sig ha används i Jemen, bland annat mot civila mål.
Svenska freds vill se ett vapenembargo mot Turkiet och är positiva till att Sverige driver frågan i EU. Men det är osannolikt att alla EU-länder ska kunna enas om det.
– Sverige bör stoppa all export av krigsmateriel till Turkiet. Det är ett betydligt enklare första steg än ett vapenembargo eftersom det är svårt att få igenom. Då krävs att alla EU:s medlemsstater är eniga, säger Agnes Hellström.