Vi står inför en ny solfläckscykel och återigen har en grupp forskare försökt lista ut hur solens temperament kommer att se ut de kommande åren. Frågan är inte helt oviktig, eftersom solens aktivitet kan påverka livet på jorden. Mardrömmen är en stor massutkastning, en så kallad superflare.
Vanligtvis har även solen, som bekant, sina fläckar. Men just nu är solen helt fläckfri, dock bara tillfälligt, för snart går solen in i en helt ny period av aktivitet då antalet fläckar väntas öka.
– Varje ny period börjar med att det uppstår fläckar på högre latituder som sedan vandrar mot solens ekvator, säger Dan Kiselman, solforskare vid Stockholms universitet.
Fläckar på solens yta beror på att lokala magnetfält hindrar flödet av solens energi att nå ytan just där. Ytan blir mindre het och lyser därför svagare, något vi på jorden uppfattar som en mörk fläck.
Solens aktivitet kommer och går i ett cykliskt förlopp om cirka elva år – och ju högre aktivitet solen har, desto fler fläckar.
För tillfället är vi inne i en period med låg aktivitet med ett förväntat minimum i slutet av året eller i början av nästa. Men exakt när aktiviteten, och därmed även antalet fläckar, börjar öka igen, hur många de blir, eller vad som styr denna process vet inte forskarna.
– Solen är inget urverk, men vi kan se att solens aktivitet varierar och att det finns ett mönster i dessa variationer, säger Dan Kiselman.
Kyler atmosfären
För att ta reda på mer träffades nyligen en grupp forskare, Solar Cycle 25 Prediction Panel, i USA. Mötena, som sponsras av den amerikanska rymdstyrelsen Nasa och National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), har hållits inför varje ny solfläckscykel sedan 1989 och syftar till att försöka förutspå hur solens aktivitet kommer att se ut den kommande solfläckscykeln.
Frågan är inte bara akademisk, eftersom solens aktivitet påverkar oss på jorden och den teknik vi människor blir allt mer beroende av.
När aktiviteten är liten, som nu, påverkas de övre lagren av jordens atmosfär såtillvida att de kyls av och krymper, något som i sin tur minskar friktionen för lågt flygande satelliter, ett faktum ingenjörerna måste ta hänsyn till när de beräknar hur länge en satellit kan vara i omloppsbana runt jorden. Solens magnetfält minskar också, vilket släpper fram mer kosmisk strålning från universum mot jorden, partiklar med hög energi som kan störa satelliternas känsliga komponenter.
Kraftiga solstormar
När solens aktivitet är hög blir de övre atmosfärlagren i stället varmare och större. Friktionen för satelliterna ökar, samtidigt som sannolikheten för att solen själv ska kasta ur sig stora skurar av elektriskt laddade partiklar ökar tiofalt.
– Om en sådan massutkastning är stor kan dessa partiklar slå in i och komprimera jordens magnetfält så att det induceras strömmar i elledningarna, så att det blir strömavbrott, säger Dan Kiselman.
Exempelvis resulterade dylika solstormar till att ett hundratal flygplan blev kvar på marken i södra Sverige år 2015, och både 2003 och 2004 orsakade de omfattande strömavbrott. Utomlands, exempelvis i Kanada, har effekterna varit ännu större.
– En riktigt stor träffade jorden 1859. Då gjorde den inte så mycket skada, men i dag hade det fått rätt stora effekter, säger Dan Kiselman.
Lugn period?
Det är alltså inte bara av ren skär nyfikenhet som forskarna försöker förutsäga hur den kommande solaktivitetscykeln kommer att se ut.
Antagligen, säger paneldeltagarna i ett uttalande, kommer nästa solfläckscykel att nå sitt maximum någon gång mellan 2023 och 2026. Antalet solfläckar kommer att variera mellan 95 till 130, gissar forskarna, vilket är betydligt färre än de 140 till 220 fläckar som uppstår under en ”normal” cykel. Följaktligen tror forskarna att kommande period, precis som den föregående, blir betydligt lugnare än normalt.
Risken för en förödande massutkastning, en så kallad superflare, anses alltså som förhållandevis liten.
Fakta: Solen – en stjärna i yngre medelåldern
• Solen är vår närmsta stjärna och den himlakropp planeterna kretsar kring.
• Mätt tvärs över solen är den över hundra gånger så stor som jorden.
• Liksom andra stjärnor är den ett hett klot av gas, mest väte. Solens yta, som kallas fotosfären, är alltså ingen markyta, utan ett gasskikt. Fotosfären är den undre gränsen för hur långt in vi kan se i solen.
• Temperaturen längst inne i solen är 15 miljoner grader. Att solen inte svalnar beror på att det pågår kärnreaktioner där inne. Väte omvandlas till helium samtidigt som enorma mängder energi frigörs. Solen har lyst i cirka fem miljarder år och väntas lysa ungefär lika längre till. Solen är alltså en stjärna i yngre medelåldern.
Källa: Nationalencyklopedin
