Zoom

Fortsatta spänningar samtidigt som premiärministern får Nobelpriset

I fredags meddelades att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed (i mitten, med solglasögon) tilldelas Nobels fredspris.

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed tilldelas Nobels fredspris 2019 för sina insatser att nå fred och internationellt samarbete, särskilt för sin beslutsamhet att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea. Samtidigt finns det stora interna spänningar på hemmaplan.

Fredsavtalet med Eritrea som undertecknades i juli i fjol fick Abiy Ahmed att bli storfavorit för Nobels fredspris.

Amnesty Internationals generalsekreterare Kumi Naidoo säger i ett uttalande att priset uppmärksammar det nödvändiga arbete som Abiy Ahmeds regering gjort för att genomföra reformer för mänskliga rättigheter i Etiopien efter flera årtionden av utbrett förtryck.

Sedan Abiy Ahmed tillträdde posten som premiärminister i april 2018 har hans regering reformerat säkerhetsstyrkorna, avskaffat den extremt begränsande lagen om civilsamhällesorganisationer och hjälpt till att skapa ett avtal mellan Sudans militära ledare och den civila oppositionen och därmed satt stopp för protester som pågått i flera månader.

– Han förtjänar priset, se bara vad han har uppnått i Östafrika på bara ett år, Han har samarbetat med Eritrea, Djibouti och Sudan och förbättrat situationen i regionen, säger den 32-åriga tv-producenten Dereje Dessie som IPS träffar på ett matställe i centrala Addis Abeba.

Maeref Jamel Mohammed som sitter på ett närliggande kafé håller med till viss grad.

– Att föra samman Etiopien och Eritrea är något enormt. Det fanns familjemedlemmar som inte haft möjlighet att träffa varandra på över 15 år. Men detta är allt han kan få priset för.

Internationellt har Abiy Ahmed lovordats men på hemmaplan har hyllningarna mattats av på senare tid. Etiopien genomgår en period av långdragna oroligheter. Det finns stora interna spänningar mellan de olika folkgrupperna oromo, amhara och tigrayan och i sin tur mellan dem och mindre folkgrupper.

Allt fler internflyktingar

Under första halvåret 2018 ökade antalet internflyktingar i Etiopien till 1,4 miljoner, främst på grund av konflikter mellan regionerna Oromia och Somali. I slutet av förra året, efter ytterligare sammandrabbningar mellan oromo och gedeo i West Guji-zonen i Oromia, hade antalet internflyktingar ökat till 2,4 miljoner. Fortfarande är lika många på flykt från sina hem.

På senare tid har vissa uttryckt oro för att spänningar på grund av religiösa skillnader kan förvärra en redan osäker situation.

Sedan i juli 2018 har omkring 30 ortodoxa kyrkor attackerats, främst i östra och södra Etiopien, och mer än hälften av hade bränts ned till grunden, enligt den amerikanska organisationen för diasporan, Amhara Professionals Union, som försökt att kartlägga händelserna.

Amnesty generalsekreterare Kumi Naidoo understryker att Abiy Ahmeds arbete är långt ifrån färdigt.

– Det här priset bör sporra och motivera honom till att tackla de människorättsutmaningar som hotar att omintetgöra de framsteg som redan gjorts. Han behöver snabbt säkerställa att hans regering tar upp de pågående etniska spänningar som hotar stabiliteten och medför risk för ytterligare kränkningar av mänskliga rättigheter. Han behöver också se till att hans regering ser över den terroristlagstiftning som fortsatt att används som ett verktyg för förtryck, och se till att misstänkta förövare till människorättskränkningar ställs till svars, säger Kumi Naidoo.

De inhemska utmaningarna och situationen längs gränsen, som lett till kritik av Abiy Ahmed,  visar att premiärministern inte har uppnått det han från början hoppades på. I slutet av 2018 började Eritrea stänga de nyligen öppnade gränsposterna och sedan dess verkar det inte ha förts lika många samtal mellan den eritreanska och den etiopiska regeringen.

– Fredsavtalet tinade upp de diplomatiska relationerna, återupprättade telefonlinjer och har gjort det möjligt att resa mellan de båda länderna. Men viktiga gränstvister har förblivit olösta och Eritrea styrs utan konstitution, så fredsuppgörelsen har inte gett någon utdelning än för medborgarna som utsatts för lidande under så lång tid, säger Etiopienanalytikern William Davison vid International Crisis Group.

Gränsen mellan Eritrea och Etiopien
Gränsen mellan Eritrea och Etiopien. Många konkurrerande intressen försvårar en verklig lösning mellan länderna. Foto: Tomas Härenstam/TT

När det gäller att lösa förbindelserna med Eritrea och problemen på hemmaplan måste Abiy Ahmed hantera flera konkurrerande intressen som alla är ute efter inflytande och makt och som på många sätt är motståndare till hans reformer. En del analytiker menar att utmaningarna har blivit större och de politiska intrigerna fler på grund av att Abiy Ahmed har gått för snabbt fram med reformer, särskilt med tanke på att landet har ett politiskt system baserat på etnisk federalism.

"Förtjänar priset"

Enligt vissa bedömare befinner sig Abiy Ahmed i en liknande situation som den amerikanske presidenten Barack Obama, som tilldelades Nobels fredspris när han knappt hunnit tillträda som president. Många hävdar att Barack Obama inte lyckades leva upp till priset, särskilt med tanke på hans utrikespolitiska hållning, som exempelvis i förhållande till Syrien.

Många som IPS talar med i Addis Abeba är glada för att Abiy Ahmed har tilldelats priset och menar att han förtjänar det med tanke på de internationella framgångarna. Men samtidigt är de tveksamma till om han kommer att kunna leverera det Etiopien behöver.

– Mycket arbete återstår för att uppnå nya inhemska politiska lösningar mellan splittrade aktörer och det finns också stora hinder när det handlar om att främja Eritreas fredsprocess, vilket tyder på att Abiy Ahmeds svåraste utmaningar ligger framför honom, säger William Davison.