Glöd · Ledare

Skolan bryter ner våra barn

Nu har de nationella proven dragit igång för de flesta eleverna i sexan och nian. Under läsåret ska eleverna i sexan hinna med fem delprov i matematik, fem delprov i svenska och tre i engelska. För niorna tillkommer prov i NO och SO också. Varje prov testar olika delar och varje prov ska särskilt beaktas när lärarna sen sätter betyg. Inget av det här är för elevernas skull. Det hjälper dem inte att lära sig mer och de mår inte bättre av dem. Istället har vi nationella prov för att de hjälper oss vuxna att gradera skolor, lärare och barn. När eleverna nu får betyg redan från sexan är det inte för att betygen kommer stärka dem inför framtiden. Eleverna får betyg i sexan för att hårdare krav och hårdare tag säljer bättre än välmående barn.

Björn Högberg med flera vid Umeå universitet publicerade i början av månaden en studie om hur skolreformen 2011 slagit mot eleverna. Redan innan har det stått klart att våra elever mår allt sämre. Att ohälsan bland våra ungdomar ökar. Vi har dessutom varit på det klara med att en stor stressorsak är det nya betygssystemet som infördes i och med den nya läroplanen. Den här studien tog utgångspunkt i vilken förändring det innebar att man fick betyg tidigare. Med hjälp av hälsoundersökningar före och några år efter reformerna kunde man jämföra hur ohälsan påverkas i femte, sjätte respektive nionde klass. Slutsatserna är förödande men föga överraskande. Eleverna har blivit mer stressade, mindre nöjda med sina liv, fått sämre självkänsla och visar fler symptom på psykosomatiska besvär, just kopplat till de tidigare betygen. Värst drabbas flickorna.

Sedan tidigare har regeringen, för att möta den ökande ohälsan, valt att göra små förändringar i betygssystemet och satsat cirka 300 miljoner på elevhälsan. Reformer som säkerligen behövs, men också reformer som är så himla bakvända. När man går igenom något tufft som när föräldrarna separerar eller kompisarna sviker, då behövs kuratorer, när man låst sig i ett tankemönster som gör att man mår dåligt, då behövs skolpsykologer. Men här är orsaken själva skolan. Nu lämnar många skolan nedbrutna, ointresserade. med en känsla av att inte förstå och inte räcka till. Det är absurt. Efter 9 år i skolan borde du vara stärkt av kunskaper, inte sänkt av bedömningar.

Om en halv månad kommer nästa Pisa-resultat. Sannolikt kommer vi ha presterat i linje med förra mätningen, men det spelar ingen roll, vare sig om vi presterar betydligt bättre eller sämre. Så länge skolan ser ut som den gör är den fel. Vi behöver göra om. Vi behöver en skola som tar sin utgångspunkt i att eleverna så långt som möjligt ska må bra, med stark självkänsla och positiv tro på framtiden. Resten tar vi därifrån. Det är ändå för barnens skull de går i skolan, inte vår.

Vänsterpartiets utspel om humanare hållning i drogpolitiken.

Bolivas självutnämnda president har twittrat om att ursprungsbefolkningen borde hålla sig till bergen.