Radar · Nyheter

Vilka är aktivisterna i de svarta västarna?

"Stötta de svarta västarna" står det på skylten som mannen håller upp i samband med att rörelsen ockuperade Panteon den 12 juli.

Efter proteströrelsen gula västarna såg en annan grupp en lucka och möjlighet: odokumenterade migranter som länge levt under radarn startade en egen proteströrelse. Svarta västarna är enligt dem själva det största nätverket odokumenterade migranter i Frankrike.

De söker nu rättvisa genom demonstrationer och protester. Antalet medlemmar är mellan 1000 och 1500 och nationaliteterna varierar. Gemensamt är missnöjet och den utsatthet de upplever när de lever utanför systemet.

39-åriga Mamadou från Mali är en rörelsens medlemmar:

– Hur kan vi leva, utan papper, utan jobb, utan boende? säger han till Al Jazeera.

De svarta västarna har genomfört ett antal uppmärksammade protestaktioner där de ockuperat olika symboliskt viktiga platser, som museum, teatrar och flygplatser. Det har ofta rört sig om platser som historiskt ska signalera Frankrikes nationella motto om frihet, jämlikhet och brödraskap. Trots att Mamadou arbetar och har varit i Frankrike sedan 2014 har han inte tillgång till vad som brukar kallas för ett normalt liv.

– Människor har varit här i 10, 20 år (utan papper)… hur kan du leva på det sättet?

En del medlemmar i svarta västarna har som Mamadou beskriver det för Al Jazeera varit i Frankrike i många år och levt som papperslösa då de inte kan återvända till sina hemländer men inte heller beviljas skydd i Frankrike.

Syre har tidigare berättat om den allt hårdare tonen mot flyktingar och migranter sedan Emmanuel Macron blev president i Frankrike, bland annat om den akuta situationen i Calais. Under 2018 var Frankrike det EU-land som frihetsberövade flest flyktingar i hela unionen. I fjol godkändes även en ny och striktare asyllag som bland annat fördubblade tiden som någon kan hållas fängslad från 45 till 90 dagar. Enligt European Council on Refugees and Exiles (ECRE) frihetsberövades 43 609 flyktingar och migranter i Frankrike 2018, varav drygt hälften på fastlandet.

De svarta västarnas uppdrag är att bekämpa dessa orättvisor, berättar Kanoute, 50 år från Mauretanien. Han har levt i Paris sedan 2017 och var en av dem som var med och namngav de svarta västarna. Namnet är inspirerat av proteströrelsen de gula västarna, som på sitt sätt också var en missnöjesrörelse. Att de kallar sig för de svarta västarna grundar sig i den ilska de känner inför hur de behandlas.

– Vi kämpar för alla utan dokument, och för de som lider av polisvåld och statens rasism, säger han till Al Jazeera och fortsatte:

– Vi slåss för våra rättigheter. Det enda sätt att uppnå dem är att kämpa. Om du inte kämpar, då ger inte Frankrike dig dina rättigheter.

De franska myndigheterna uppskattar att omkring 300 000 flyktingar och migranter utan dokument lever i Frankrike. Enligt icke-statliga organisationer och gräsrötter lever omkring 2000 på gatorna i Paris under ofta svåra förhållanden och i hemlöshet. FN:s specialrapportör för rätten till bostad kritiserade i våras den franska staten för att ständigt vräka och försvåra livet för de redandes utsatta, romer och flyktingar som bor på gatan.

Jämför med 90-talet

De svarta västarnas framväxt jämförs av Miriam Ticktin, migrationsexpert och professor i antropologi vid New York School for Social Research i New York, med aktivism som förekom på nittiotalet. Hon menar att protesterna som då förekom för odokumenterade migranters rättigheter var en slags höjdpunkt för rörelsen.

– På vissa sätt är det här en direkt fortsättning på sans papiers-rörelsen (utan papper-rörelsen) på slutet av 1990-talet, berättar Miriam Ticktin för Al Jazeera.

Hon menar att de svarta västarnas fokus på systemfrågor som kapitalism, rasism och kolonialisering påminner om den rörelse som fanns för dryga 20 år sedan. De svarta västarna menar bland annat att Frankrikes och Europas ekonomi historiskt sett är helt beroende av billig arbetskraft från föregetts kolonier. De allra flesta i rörelsen kommer från just före detta franska kolonier i Nordafrika och Afrika.

”Frankrike och dess företag växter sig rika på vår bekostnad”, var budskapet i ett meddelande som de svarta västarna nyligen skickade ut.

Många av flyktingarna och migranterna i de svarta västarna har egenupplevda erfarenheter av att utnyttjas på arbetsmarknaden i Frankrike, eftersom de utan papper saknar skyddsnät och är lätta att använda som lågavlönad arbetskraft.

De franska myndigheterna har varit relativt tysta i fråga om de svarta västarna, skriver Al Jazeera. De flesta politiker har fördömt aktivisterna och deras aktioner, inklusive de som gått ut på att ockupera olika symboliska platser. Ett fåtal politiker från bland annat det gröna partiet har uttryckt sitt stöd.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV