Steg för steg närmar sig nu dagen då senaten ska agera jury och avgöra om Trump begått tillräckligt allvarliga brott mot grundlagen för att fällas och avsättas. Till skillnad från parlamentariska demokratier där parlamentet, i vårt fall riksdagen, utser regeringschef utses USA:s president i direkta val. För att avsätta Trump krävs att en kvalificerad majoritet, två tredjedelar, av kongressens ledamöter röstar för en fällande dom. Hittills har bara Demokraternas representanter sagt sig stödja förslaget.

Den svenska statsministern kan avsättas i en misstroendeomröstning. En amerikansk president kan bara avsättas om hen begått brott mot konstitutionen, landets grundlag. Republikanerna menar att landets politiska system står under attack från Demokraterna. Genom att driva processen mot presidenten utan stöd av Republikanerna hotar Demokraterna att skapa ett system där en president som inte har stöd i kongressen avsätts av politiska skäl snarare än juridiska menar presidentens anhängare.

Arga republikaner

Bordläggningen av ärendet provocerade de redan upprörda Republikanerna ännu mer. De menar att hela processen är en bluff, ett försök att vilseleda den amerikanska befolkningen. Genom att förlänga processen i justitieutskottet söker de bara mer uppmärksamhet, mer tevetid för att lägga ut ytterligare dimridåer, menar Trumps partivänner.

Beslutet väntas tas senast till natten svensk tid. Om utskottet säger att utredningen ska gå vidare är nästa steg att hela representanthuset röstar om de ska överlämna ärendet till  senaten. För att överlämna ärendet krävs bara en absolut majoritet, mer än hälften, vilket Demokraterna har i representanthuset. I senaten råder däremot en republikansk majoritet och även om ett halvdussin republikanska senatorer åtminstone kan tänka sig att rösta för att avsätta presidenten krävs det att troligtvis minst ytterligare 14 senatorer byter åsikt för en kvalificerad majoritet.

Den traditionsenliga föreläsningen i Oslo hölls av Mohammadis två barn, Kiana och Ali Rahmani. I talet, som pristagaren skrivit inifrån ett av Irans mest ökända fängelser, bad hon världen att agera.

Via sin barn uppmanade hon det globala samfundet att göra mer för mänskliga rättigheter.

– Jag tror att globaliseringen av fred och mänskliga rättigheter är viktigare och effektivare än globaliseringen av någon annan fråga.

Mohammadi får Nobels fredspris för sina insatser som människorättsaktivist och ”hennes kamp mot förtrycket av kvinnor i Iran”. I sitt tal riktade hon skarp kritik mot regimen i sitt hemland. Folket i Iran kommer att fortsätta sin kamp, men behöver ytterligare stöd:

– I dagens globaliserade värld spelar regeringar, det globala civila samhället, inklusive internationella organisationer och institutioner, media och oberoende icke-statliga organisationer en obestridlig roll, framförde hennes barn.

Ordföranden för FN:s globala klimatmöte, Sultan al-Jaber, har lagt i en högre växel för att försöka ena världens länder kring en ny klimatöverenskommelse. På tisdag vill han vara färdig, men många stora frågor återstår att lösa.

– Att misslyckas är inget alternativ. Det som vi vill uppnå ligger i allas intresse, överallt, säger han.

På söndagen samlade han alla länders representanter till en ”majlis”, ett traditionellt sätt att lösa problem i Förenade arabemiraten. Ministrar och förhandlare satt i en stor ring och förde fram sina ståndpunkter. Ett annorlunda försök att nå en kompromiss.

Blockerar

På sittningen gjorde både Saudiarabien och Irak klart att de motsätter sig alla formuleringar om att fasa ut olja, kol och naturgas. Hittills har världen aldrig lyckats enas om att sluta använda fossila bränslen, trots att det är roten till klimatproblemet. Men det är hårt tryck att få till en historisk skrivning om detta på COP28.

Saudiarabien sätter sig alltid på tvären i alla skeden, enligt Alden Meyer på tankesmedjan E3G som har följt landet i klimatprocessen i 30 år.

– Men om ordförandeskapet och andra länder lyckas få Kina, Indien, Ryssland och andra att röra på sig och acceptera någon form av skrivning om utfasning av fossila bränslen kommer trycket på saudierna att bli överväldigande, säger han till nyhetsbyrån AFP.

Komplicerade frågor

Men det finns också många andra komplicerade, olösta frågor på bordet. Och som så ofta kokar flera av dem ner till pengar.

En grupp på 20 länder, där bland annat Saudiarabien, Kina och Indien ingår, har gjort klart att de anser att rikare länder behöver ta större ansvar när det gäller utsläppsminskningar.

– I varje möte trycker de (rika länderna) på och pressar utvecklingsländerna att göra mer och mer, utan att erbjuda medlen som behövs för att genomföra åtgärder – utan att acceptera att en utfasning inte kan se likadan ut för alla om den ska vara rättvis, säger Diego Pacheco, talesperson för gruppen till The Guardian.

– Och detta medan de fortfarande ökar sin produktion av fossila bränslen.

På söndagen kom också ett förslag på ett regelverk för anpassning till klimatförändringar. Men de mest utsatta länderna för extrema temperaturer, torka och skyfall var missnöjda med förslaget. Även här handlar mycket av konflikten om pengar.

Känsligt läge

Just nu är klimatförhandlingarna inne i ett komplicerat skede. Alla bitar måste falla på plats för att en överenskommelse ska kunna klubbas och världen ska ha någon möjlighet att nå Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid.

– Frågan är om det här tog oss närmare eller längre ifrån varandra, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) till TT efter söndagens sittning.

En sak står dock redan klar.

Nästa års klimattoppmöte kommer att hållas i Azerbajdzjan. Det blir tredje året i rad som ett land med stora fossila intressen håller i ordförandeskapet – vilket lär väcka kritik.

Fler snusar i den svenska skolan. Enligt nya siffror från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) använder minst var fjärde gymnasieelev vitt snus.

”Vi kan se att ungas användning av vitt snus fortsätter att öka även i år, trots att en åldersgräns infördes i augusti 2022”, säger Sir Thor, forskare hos CAN i ett pressmeddelande.

CAN:s årliga rapport visar att 13 procent av niorna och 24 procent av gymnasieeleverna har använt vitt snus de senaste 30 dagarna.

När det kommer till tyngre saker visar rapporten att det är en liten del av eleverna som står för en stor del av narkotikakonsumtionen.

”Ett liknande mönster syns i den vuxna befolkningen”, säger Siri Thor.

7 procent i nian och 15 procent på andra året i gymnasiet säger att de någon gång har använt narkotika.

I rapporten från CAN framgår även att spel om pengar har ökat rejält bland pojkar som går andra året på gymnasiet, 40 procent har spelat om pengar senaste året.