Radar · Politik

Fotboll in i döden

Iranska kvinnor får mycket sällan möjlighet att se fotboll.

Sahar Khodayari, känd som Blue Girl,  ville se en match, men stoppades på vägen in på stadion. Eftersom det är förbjudet för kvinnor att besöka fotbollsarenor stoppades hon av vakterna, som upptäckte henne trots att hon var utklädd till man. Inför risken att hamna i fängelse tog hon till slut sitt liv.

Förbudet har gällt sedan revolutionen 1979, men hindrar inte kvinnor från att ta risken. Många kvinnliga fotbollsfans klär ut sig till män och smyger in på olika arenor. Sahar höll på Estghal i högsta ligan och brukade smyga sig in på deras matcher.

Men till slut åkte hon dit. I februari i år greps hon av den iranska moralpolisen. När hon för någon vecka sedan skulle inställa sig i domstolen berättade någon att hon antagligen skulle dömas till ett halvårs fängelse. Hellre än att hamna i iransk fängelse tog hon sitt eget liv. I desperation.

Khodayaris död har satt stor press på FIFA. Under hashtaggen #BlueGirls rasar fotbollsintresserade människor runt hela världen. Den svenska landslagsbacken Magdalena Eriksson och flera andra kända svenska fotbollsspelare reagerade starkt inför nyheten.

Varför?

Frågan är varför en människa hellre tar sitt liv än hamnar i fängelse? Och varför någon kan tycka att fotboll är viktigare än livet? Det är ju onekligen bara en sport. Men idrott, och i synnerhet fotboll kan bli en väg ut ur ett instängt och förtryckande samhälle.

Fotboll bär på så mycket mer än bara regler för hur man får bete sig på plan.  Och framgångar för ett fotbollslag har en tendens att föra med sig uppmärksamhet som inte alltid gagnar regimen, men framförallt måste hennes död förstås utifrån villkoren i de iranska fängelserna. 

Sahar Khodayari | Foto: Wikipedia
Sahar Khodayari | Foto: Wikipedia

Fängelse eller tortyrkammare?

Mohammed Hossein Rafiee råkade stödja fel sida i en konflikt om landets kärnkraftsprogram och sattes i fängelse för tre år sen. Han kan vittna om att politiska och moraliska fångar behandlas extra hårt, men också ”vanliga” brottslingar, i synnerhet människor från länder som Somalia lever under tortyrliknande förhållanden i fängelse.

Rafiee är pensionerad professor vid Teheran universitet och vittnade 2015 om fångar som tvingas sova överallt där de hittar en tom yta, till och med utanför toaletterna packade som sardiner. Själv hölls han när hans dotter lyckades få prata med honom en stund i en 20 kvadratmeter stor cell tillsammans med 27 andra fångar. I cellen fanns bara tre bäddar, men det är för trångt för någon att lägga sig ner.

Det finns massor av liknande vittnesmål och flera av dem, inklusive Rafiee betecknas av Amnesty International som politiska fångar. Avrättningarna är många. Runt femhundra upplevda eller verkliga motståndare till regimen har mördats av regimen per år den senaste tiden.

Sönderslagna testiklar

Esmail Bakhshi var med i en protestaktion mot att sockerfabriken han arbetade på inte betalade ut personalesn löner. Han åtalades för störande av ordningen och brott mot den nationella säkerheten och dömdes till fängelse.

– Ännu veckor efter att jag frigivits har jag obeskrivligt ont i mina brutna revben, i mitt vänstra öra och i mina testiklar.

Han berättar om en misshandel som nära nog kostade honom livet.

– De slog mig så hårt att jag inte kunde röra mig på 72 timmar i min isoleringscell. Aktivister berättar att Bakhshi drabbades av inre blödningar och skador i ansikte och huvud efter tortyr under förhör i Ahvaz-fängelset i Khuzestan i sydvästra Iran.

Under förhören avslöjade förhörsledaren att Bakhshi stått under bevakning länge. Bland annat citerade hans plågoandar ett gräl mellan honom och hans fru om hennes oro inför hans fackliga engagemang.

FIFA sviker?

Det är mot den bakgrunden Khodayaris självmord ska förstås, men det påminner också om FIFA:s bristande engagemang i frågan, menar kritiker. Iran är det enda landet i världen som förbjuder kvinnor att gå på fotbollsmatcher och all sådan diskriminering är egentligen förbjuden enligt organisationens stadgar.

Men i dagarna har FIFA ökat pressen och givit Iran, som rankas som tia i Asien, på sig till oktober att ändra sina bestämmelser, men hittills har landets landslag fått delta i internationella turneringar och mästerskap. Förhoppningsvis kommer landet att böja sig inför hotet från FIFA att landet kommer att ställas utanför all internationell fotboll annars.