Lärarbristen är ett ämne som verkar vara ständigt aktuellt. Nu pekar en färsk rapport från Skolverket på att det om 15 år kommer saknas 45 000 behöriga lärare och förskollärare.
– Prognosen visar på en fortsatt stor brist på lärare. Vi har en positiv resultatutveckling i svensk skola. Den ska vi stärka ytterligare, men då krävs att elever har tillgång till behöriga lärare, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, i ett pressmeddelande.
Totalt behöver omkring 188 500 lärare och förskollärare examineras från lärarutbildningen fram till 2033, men med dagens nivåer av antal nybörjare och andel studenter som tar examen skulle siffran hamna på 144 000 till 2033, alltså nära 45 000 saknas.
Krävs handlingskraft
Bristen väntas bli störst på ämneslärare med inriktning mot grundskolans årskurs 7–9, grundlärare med inriktning mot årskurs 4–6 samt yrkeslärare.
– Alla med ansvar för skolan är medvetna om problemets allvar. Regeringen har därför initierat en rad satsningar, som lärarassistenter, fler vägar in i läraryrket och en utredning om lärarutbildningen. Många kommuner har också liksom Skolverket lärarförsörjningen som ett prioriterat område. Det krävs handlingskraft från många aktörer och utifrån många olika perspektiv, säger Peter Fredriksson.
Satsningarna inleddes 2015 och har gett viss resultat. Jämfört med den förra prognosen, som kom för två år sedan, har bristen faktiskt minskat med ungefär 35 000 lärare, men den förändringen beror främst på att den beräknade befolkningsökningen har förändrats och minskats, främst på grund av migrationsfrågan.
– Jag tycker att det som vi gjorde under förra mandatperioden var kloka åtgärder. Lärdomen är att vi under den här mandatperioden måste göra ännu mer för att säkra läraryrkets attraktivitet. Det som är nytt den här gången är att vi har januariavtalet, där lärarbristen är en väldigt viktig del, säger utbildningsminister Anna Ekström, till Lärarnas Tidning.
Över 90 procent nöjda
Räknat i heltidstjänster måste motsvarande 160 000 behöriga lärare och förskollärare rekryteras fram till 2033. De största behoven finns i förskolan och grundskolan, i synnerhet högstadiet.
– Ska vi se till att vi får fler lärare måste vi jobba ihop, säger Anna Ekström.
Men det finns även glädjande siffror i rapporten. Peter Fredriksson är förhoppningsfull över att fler nu återgår till läraryrket och att en större andel stannar kvar.
– Att lärare mer än andra yrkesgrupper skulle vara missnöjda med sitt arbete är en myt. I uppföljningar ser vi lärare trivs och upplever arbetet som meningsfullt. Över 90 procent av svenska lärare är nöjda med sitt arbete visar en stor internationell studie, säger Peter Fredriksson.
Störst är behovet föga oväntat i de tre storstadslänen, Stockholms län, Västra Götalands län och Skåne län.
