Myanmars (Burmas) ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, försvarade i går landet mot anklagelser om folkmord mot rohingyerna, en inhemsk muslimsk minoritetsgrupp, inför FN:s internationella domstol.
Aung San Suu Kyi sa till domstolen att anklagelserna bygger på otillräckliga och felaktiga uppgifter. I ett tal inför 17 domare från olika länder avfärdade hon rapporter om statligt våld mot muslimska rohingyer och skyllde konflikten på sekteristiska upprorsmakare.
Flyktingkatastrof
Mer än 700 000 rohingyer tros ha flytt från Myanmar sedan slutet av 2016 efter en militär rensningsaktion som FN har beskrivit som brutal. FN varnade landet för att man inte lyckats förhindra folkmord.
– Situationen i delstaten Rakhine är komplex och svår att följa, sa hon i sitt tal. Problemen i delstaten sträcker sig många sekel bakåt i tiden och har varit mycket svåra.
Hon menar att upprorsmakarna i landet har haft stöd från både Afghanistan och Pakistan och att våldet utlöstes i oktober 2016 efter att ARSA, en rohingisk befrielseorganisation, attackerat polisstationer nära gränsen till Bangladesh.
Hård kritik mot regimen
Kritikerna mot regimen menar att hennes bild är felaktig och förljugen. Rapporter visar att Myanmars militär har genomfört olagliga massavrättningar, har ägnat sig åt sexuellt våld och våldtäkter och har satt hus i brand. Målet anses vara att radera ut rohingyerna som grupp.
FN:s stadgar säger att medlemsstaterna kan införa sanktioner mot länder som bryter mot folkrätten och internationella bestämmelser. Aung San Suu Kyi hävdar att det som händer i landet är en fråga för de egna myndigheterna. Hon visade i sitt tal på att åtminstone en soldat har bestraffats för att ha avrättat civila.
– Vi kommer inte att tolerera brott mot de mänskliga rättigheterna i Rakhine eller någon annanstans i Myanmar, sa hon, vi har inte besparat oss några mödor i att ställa eventuella brottslingar till svars.
Bakgrund: Minoritetsfolket rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Hösten 2017 flydde hundratusentals rohingyer sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdade att man genomfört insatser mot ”extremterrorister” och lade skulden för våldsamheterna på gerillagrupper.
I en FN-rapport i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för ”brott mot mänskligheten” och ”folkmord”. Organisationen krävde att han ställs inför rätta och anklagade även Aung San Suu Kyis regering för att bidra till brotten genom att inte agera mot hat och hets riktat mot rohingyer.
Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, UI/Landguiden med flera.
TT
