Aung San Suu Kyi sa till domstolen att anklagelserna bygger på otillräckliga och felaktiga uppgifter. I ett tal inför 17 domare från olika länder avfärdade hon rapporter om statligt våld mot muslimska rohingyer och skyllde konflikten på sekteristiska upprorsmakare.

Flyktingkatastrof

Mer än 700 000 rohingyer tros ha flytt från Myanmar sedan slutet av 2016 efter en militär rensningsaktion som FN har beskrivit som brutal. FN varnade landet för att man inte lyckats förhindra folkmord.

– Situationen i delstaten Rakhine är komplex och svår att följa, sa hon i sitt tal. Problemen i delstaten sträcker sig många sekel bakåt i tiden och har varit mycket svåra.

Hon menar att upprorsmakarna i landet har haft stöd från både Afghanistan och Pakistan och att våldet utlöstes i oktober 2016 efter att ARSA, en rohingisk befrielseorganisation, attackerat polisstationer nära gränsen till Bangladesh.

Hård kritik mot regimen

Kritikerna mot regimen menar att hennes bild är felaktig och förljugen. Rapporter visar att Myanmars militär har genomfört olagliga massavrättningar, har ägnat sig åt sexuellt våld och våldtäkter och har satt hus i brand. Målet anses vara att radera ut rohingyerna som grupp.

FN:s stadgar säger att medlemsstaterna kan införa sanktioner mot länder som bryter mot folkrätten och internationella bestämmelser. Aung San Suu Kyi hävdar att det som händer i landet är en fråga för de egna myndigheterna. Hon visade i sitt tal på att åtminstone en soldat har bestraffats för att ha avrättat civila.

– Vi kommer inte att tolerera brott mot de mänskliga rättigheterna i Rakhine eller någon annanstans i Myanmar, sa hon, vi har inte besparat oss några mödor i att ställa eventuella brottslingar till svars.