Städer är alltid segregerade, det finns få undantag. De stora städerna fungerar som korallrev som drar till sig en massa olika organismer för att det är där det redan finns andra organismer, det är där det finns resurser och möjligheter. Men alla har inte samma möjligheter, den som inte har ekonomiska, sociala eller kulturella resurser hamnar lätt i utanförskap och i värsta fall en än värre situation är tidigare. En ny forskningsrapport visar att detta skapar starka negativa attityder till den som inte har tillräckliga ekonomiska resurser.
Den segregation vi ser i svenska städer i dag är varken ny eller unik, globalt sett. Det är så det ser ut överallt, i synnerhet i stora städer, huvudstäder och städer med en levande ekonomi. Självklart dras den som inte kan hitta ett sätt att försörja sig någon annanstans till de stora befolkningcentrumen, till platser där det finns ett ekonomiskt överskott.
Stora grupper arbetslösa, fattiga människor i utanförskap som bor i särskilda områden är regel i städerna, socialt utsatta och paradoxalt nog med betydligt sämre framtidsutsikter än på andra ställen. Städernas dragningskraft gör att resurserna aldrig räcker till eftersom de som kommer hela tiden är fler än ekonomin egentligen håller för.
Kulturella värderingar styr
Detta faktum avspeglar sig i kulturella värderingar och attityder. Det finns en tydlig klassaspekt i dessa värderingar. Tillhör du inte samhällets kulturella och ekonomiska elit har du inget i städerna att göra. I en rapport från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet berättar man om sina studier av attityder till shopping.
Rapporten, av Johan Anselmssons och Burak Tuncas, konstaterar att ”stadskärnan har blivit en plats för utbildade, världsvana och hållbarhetsinriktade individer som inte bryr sig om vad saker kostar. Det externa köpcentret drar de ekonomiskt smarta och onlinehandeln passar alla eftersom att allt finns där.”
Innerstadens butiker har flytta ut till städernas ytterområden. Affärskedjor som säljer produkter för åtkomliga priser försvinner och kvar finns specialbutiker och affärer som säljer till människor som har råd att inte kolla på prislappen så mycket. Och det återspeglas i människors attityder till andra grupper.
– Var jag väljer att handla påverkar hur jag uppfattas av andra. Om jag handlar i stadskärnan så gör det faktiskt att jag av andra upplevs som en moralisk och finkulturell människa, men väljer jag köpcentret upplevs jag i stället som mer ekonomisk, förklarar forskaren Johan Anselmsson.
Arbetslösa hör inte hemma någonstans
– Vi har problematiken med att handeln i stadskärnan sjunker. Om man då som arbetslös vill vara med och stötta stadskärnan, då tycker samhället plötsligt att de gör fel; de upplevs inte som moraliskt förtjänta av det.
Förutom de rent ekonomiska faktorerna, att den som inte har råd att handla på stan eller inte har bil eller andra möjligheter att ta sig till shoppingcentrumen utanför stan är attityderna till människor med sämre resurser också negativ. Och är du arbetslös hör du inte hemma någonstans egentligen.
– Studien indikerar att om du är arbetslös så spelar det ingen roll var du handlar – då är du som du är, säger Johan Anselmsson . Du uppfattas inte som moralisk eller kultiverad, utan varken eller. Är du arbetslös och kommer med fina klädmärken, så är du ändå fortfarande arbetslös. Det mest moraliska du kan göra är att ha ett arbete och sen kan du börja bygga din profil.
