Radar · Miljö

Vindkraftsö ska täcka hela Danmarks elbehov

Vindkraftsparken Lillgrund i Öresund.

Danmark planerar att anlägga en eller flera konstgjorda öar för en vindkraftspark som kan försörja hela landet med el. Bygget skulle kunna få positiv effekt på den biologiska mångfalden.

I dag täcks över 40 procent av Danmarks elbehov av vindkraft. Landet slog i fjol världsrekord i grön el, och mer ska det bli. En gigantisk vindkraftspark som nu planeras ska kunna med sin effekt på tio gigawatt kunna försörja mer än hela befolkningen med el.

– Det finns en enorm potential här. Vi uppskattar att det kommer att finnas en kapacitet på tio gigawatt, idag har vi 1,7 gigawatt i Danmark. Det är ett enormt projekt och kommer att leverera grön kraft till oss själva och en stor del av Europa, säger klimat-, energiminister Dan Jørgensen (S) till den danska nyhetsbyrån Ritzau. 

Regeringen i Danmark har givit landets energimyndighet i uppdrag att hitta lämpliga platser för bygget i Nordsjön, Kattegatt och Östersjön. Planen är att bygget ska vara i gång 2030, enligt energministern.

– Det är ett mycket ambitiöst mål. Å andra sidan måste vi säga att vi är mitt i en allvarlig tid för klimatförändringar, säger han till nyhetsbyrån.

Kan påverka biologisk mångfald positivt

Ett område som redan för tio år sedan pekats ut som intressant för vindkraft, och där Norska Equinor redan planerar en stor vindkraftspark, är det relativt grunda Doggers bankar mitt emellan Danmark och Storbritannien. Såväl ornitologer som företrädare för fiskerinäringen har tidigare motsatt sig storskalig vindkraft på platsen.

Vid byggen av vindkraftverk till havs påverkas marina däggdjur och fåglar främst i anläggningsfasen, där pålning av fundament skapar störande ljud. När det gäller fiskar är påverkan ännu mindre, enligt en rapport från Naturvårdsverket.

Vad kan man då vänta sig att en konstgjord ö kan få för effekter på djur och natur i havet?

– Det är ju såklart vanskligt att uttala sig när man inte vet hur stora öarna ska bli och vilken typ av fyllnadsmassa som är tänkt att användas. Allt handlar nästan om vilken typ av material man tänker använda och varifrån detta kommer, konstaterar Michael Tedengren, lektor i systemekologi vid Stockholms universitet.

Att bygga konstgjorda öar kan göras med olika metoder. I sandrika bottnar, som finns till exempel i Persiska viken, muddras sand upp från andra platser, vilket grumlar vattnet och försämrar ljusförhållanden och ökar sedimentationen, vilket hotar korallrev. Men Nordens hav har annorlunda förutsättningar, berättar Tedengren.

– I våra nordiska vatten är problembilden en annan. Vi har stora lerbottnar, som inte alls lämpar sig att skrapa ihop och bygga öar av. Däremot kan man ju påla upp och anlägga konstgjorda öar av sten, och då kan det rent av vara positivt för den biologiska mångfalden eftersom hårdbottnar är en bristvara – speciellt nedåt Danmark.

Hårdbottnar finns till exempel utanför svenska västkusten. De är unika biotoper där bland annat ett stort antal ryggradslösa djur lever.

En vindkraftspark bör inte påverka vattenflödet in i Östersjön, understryker Michael Tedengren, och lägger till att byggets syfte bör tas med i miljöberäkningen.

– Gör man allt rätt behöver det inte innebära några större miljöproblem som jag ser det, och man kan ju också väga in nyttan med att producera klimatsmart el.