Radar · Nyheter

FN:s barnkonvention firar 30 år – men mycket arbete återstår

Katja Holböll läser ett masterprogram i freds- och konfliktstudier vid Uppsala universitet och är engagerad i Sveriges elevkårer, 1 av 83 ungdomsorganisationer från civilsamhället.

År 1989 antog världens ledare FN:s konvention om barnets rättigheter och i dag, den 10 december och Internationella dagen för mänskliga rättigheter, arrangerar Sida en konferens på temat ”30 år med rättigheter för barn”.

En av talarna på konferensen är Katja Holböll, Sveriges ungdomsrepresentant till FN.

– Vi har absolut gjort framsteg sedan barnkonventionen antogs, exempelvis är en utveckling att fler barn går i skolan än för 30 år sen. Men är det värt att fira barnkonventionen när många barn fortfarande inte går i skolan, när barns rättigheter fortfarande inte tillgodoses? Visst ser vi att det går framåt men vi är långt ifrån mål. Vi ser också stora misslyckanden till exempel när det gäller barn i asylprocesser och barn med våld i familjer, säger hon.

Barnkonventionen slår fast vad som borde gälla för alla barn i hela världen. På 30 år har antalet barn som dör före fem års ålder halverats och andelen barn som inte börjar skolan minskat med 40 procent, enligt Sida.

"Makt att låta våra röster bli hörda"

Från biståndsorganet framhålls även utmaningar: ”Undernäring, våld, barnäktenskap och brist på kvalitativ undervisning fortsätter att hota barns hälsa och framtid, i en värld som i ökad grad präglas av konflikter och klimatförändringar”.

Katja Holböll deltog tidigare i år på FN:s 74:e generalförsamling för att försäkra att barn- och ungdomsperspektiv beaktas. Inför konferensen på Sida lyfter hon fram att barn och unga inte en homogen grupp och att LSU samlar individer kring olika intressen som politik, kultur och funktionalitet.

– Jag vill lyfta vikten av vad det innebär att barn och unga verkligen ges meningsfullt inflytande. För mig är det viktigt att belysa just representation, vuxna kan inte gissa sig till vad barn och unga tycker och vill utan vi måste ges makt att låta våra röster bli hörda, säger Katja Holböll.

Det är ett delat ansvar, menar hon, ungdomsrörelsen måste bli bättre på att höras och ses men de som har makt behöver också bjuda in organiserade unga till att medverka där beslut tas och lyssna på åsikter från barn och unga.

Inte exempel på att vara med i beslut

Hon ger ett exempel från när ungdomsdelegaterna hade förberett ett tal till FN:s generalsekreterare António Guterres men sedan endast fick träffa honom i två minuter utan en chans att framföra åsikter.

”Detta är INTE ett exempel på hur vi låter ’youth have a say in decisions shaping their present & future’”, skrev hon på Twitter vid händelsen.

Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Enligt Katja Holböll återstår mycket arbete inom många områden och hon menar att nya utmaningar tillkommit på 30 år.

– Ett exempel är att barnkonventionen inte tar hänsyn till klimatfrågan och det är viktigt att ha i åtanke speciellt i Sverige när den ska inkorporeras i svensk lag. Greta Thunberg har ju talat om att länders passivitet bör ses som ett brott mot barnkonventionen och många unga är kritiska till att deras rättigheter inte tas tillvara om inte klimatarbetet accelererar, säger hon.

Barnkonventionen

Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar.
• Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter.
• Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
• Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.
• Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom, henne eller hen.
Alla länder röstade för barnkonventionens antagande i FN:s generalförsamling 1989 och i dag har nästan samtliga länder ratificerat barnkonventionen. Att ett land har ratificerat innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den.
Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter och understryker föräldrarnas och den utvidgade familjens roll och ansvar för barnet men ålägger samtidigt staten ansvar för att skydda barnet mot vanvård, utnyttjande och övergrepp.
Källa: Barnombudsmannen

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV