Del 2: Efter krigen i Syrien och Irak – ”Assads regim är en tortyrmaskin”

Konflikterna i Syrien och Irak har många gemensamma nämnare. Men när det gäller att lagföra brotten och möjligheter att samarbeta finns det skillnader, menar Henrik Attorps, senior åklagare på Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet.

– Ett problem i samarbetet med Irak är att dödsstraffet tillämpas, säger Henrik Attorps.

Ett samarbete med Syriens regim är däremot inte ens att tänka på i dagsläget. Irak har bett FN om hjälp att utreda brott begångna av IS men de saknar mandat att utreda den irakiska regimen. Resultatet är FN-organet UNITAD, en ensidig mekanism där ena sidan går fri, ofta på bekostnad av någon annans upprättelse.

– Det är nånting, men det är inte en mekanism som vi tycker är särskilt bra eftersom den är så vinklad. Den kan bara kan titta på en sida av konflikten, säger Måns Molander, Human Rights Watch Sverigechef.

Han menar att rättssystemet i Irak är ytterst osäkert. Rättegångarna är summariska, kortfattade, invändningar om tortyr tas inte på allvar och flera av de åtalade saknar juridiska biträden. De som döms anklagas nästan uteslutande för samröre med terrorism. Det faktum att Irak tillämpar dödsstraff komplicerar ytterligare ett mer omfattande samarbete med landet, eftersom både FN, Sverige och människorättsorganisationer som Human Rights Watch fördömer avrättningar.

– Vi tror knappast att det går att åstadkomma en rättssäker prövning i Irak idag. Och Syrien är helt uteslutet eftersom hela det systemet är opålitligt, säger Måns Molander.

Human Rights Watch har gjort en film om de irakiska rättegångarna och dess konsekvenser. Unga pojkar som mot sin vilja tvingats till att träna ihop med IS, en del bara en dag eller ett par timmar, har sedan dömts som IS-krigare. Varpå de torterats eller dödats.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Den internationella brottmålsdomstolen (ICC) har mandat att utreda folkrättsbrott, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Innan ICC grundades 2002 startades ett antal FN-ledda tribunaler på nittiotalet för bland annat Rwanda och forna Jugoslavien. Tanken är att ICC ska vara en mer permanent lösning där dessa grova brott mot folkrätten kan utredas. Men alla länder är inte en del av ICC, bland annat Syrien och Irak. Om en gärningsman från ett land som inte är med i ICC ska ställas inför rätta i ICC måste FN:s säkerhetsråd vara eniga.

– FN:s säkerhetsråd kan hänskjuta en landfråga till ICC, men då måste säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar vara överens om det. Och i det här fallet finns Ryssland och Kina som lägger in sitt veto mot det. Det är omkring 13 gånger som Ryssland har lagt in sitt veto mot resolutioner om Syrien i säkerhetsrådet. De håller Syrien om ryggen, säger Måns Molander på Human Rights Watch och fortsätter:

– Om ryssarna hade accepterat det hade situationen varit löst. Då hade man haft ett ICC-projekt som hade varit helt astronomiskt stort. Du kan gå på Assad eller alla möjliga ansvariga. Ofta är det den högsta ansvariga som står till svars i ICC.

FN:s generalförsamling, som ibland har lättare att enas än säkerhetsrådet, har däremot beslutat om en mekanism som förkortas IIIM: International, Impartial and Independent Mechanism. Det är lite av en kompromisslösning medan en tribunal blockeras i FN:s säkerhetsråd, menar Måns Molander.

IIIM:s får enligt amerikansk modell stort förtroende att driva en egen utredning. Ungefär på samma sätt som Robert Mueller har fått i sin roll som ”special prosecutor” med Rysslandsutredningen. Vid sidan av IIIM finns även en undersökningskommission med delvis överlappande mandat.

– IIIM är väldigt bra. Det är däremot inte säkert hur användbart materialet som samlas in kommer vara i svenska rättegångar ännu. Tanken är att stater ska kunna använda bevisen i nationella rättegångar, säger Måns Molander och fortsätter:

– Om en svensk åklagare får tag på en person i Sverige är det inte alltid man kan använda dokument som producerats av FN för att fälla den personen till ansvar. Det behöver kanske även vara någon som intervjuas i svensk domstol och det finns en princip i Sverige som heter omedelbarhetsprincip, där bevis ska läggas fram och kunna bemötas av försvaret.

IIIM är ännu en ny funktion, men även John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders, är försiktigt positiv:

– IIIM har inte varit operativa särskilt länge. Det är för tidigt att utvärdera hur det fungerar i praktiken, men den funktion som de ska ha är viktig i princip, säger John Stauffer.

Närmar sig al-Assad

Sverige har tidigare sagt att det är uteslutet att samarbeta med den syriska regimen. För många syrier kommer det förbli svårt, eller omöjligt, att återvända så länge Bashar al-Assad sitter kvar vid makten. Måns Molander menar att samarbetet med Syrien stegvis normaliseras, eller i alla fall accepteras.

– Det är många EU-länder som vill modifiera språkbruket vad gäller Assad. Från att ha varit i en position där man sagt att man inte kan samarbeta med regimen kommer man närma sig den steg för steg, säger han.

– Det kommer leda till att väldigt många offer aldrig kommer få någon upprättelse. På sikt kommer det underminera fredssträvande och utvecklingen i Syrien eftersom det sitter en ledare vid makten som avrättat tusentals människor. Det är ett av de stora problemen med den här konflikten: att det har begåtts så avskyvärda krigsbrott även från Assad-sidan, säger Måns Molander.

Världssamfundet kommer aldrig att tystna gällande samarbetet med al-Assad. Ingen kan förneka att Assads regim är en tortyrmaskin, menar Måns Molander.

– Det kommer alltid finnas kritik från organisationer som Human Rights Watch och Amnesty om att man måste ställa Assad till svars. Men stora länder kommer inte lyssna på det. Utan drivet av ett intresse att återuppbygga landet, tjäna en massa pengar och få stabilitet i migrationsflödena kommer man pressas till att gå vidare, titta framåt, och låta Assad sitta kvar vid makten, säger han och lägger till:

– Många länder tycker att stabilitet och en front mot islamistiska grupper är att föredra framför krav på mänskliga rättigheter.

Vill se en tribunal

Från svenskt håll är förslaget en internationell tribunal, något som lyftes på ett expertmöte i juni som Sverige var värd för. Men frågan om att hämta hem, eller inte hämta hem IS-krigare och barn till IS-krigare infekterad. Enligt Henrik Attorps har Sverige dock en internationell förpliktelse att lagföra dessa brott. Debatten om hur det ska göras, och om människor ska hämtas hem för att lagföras, pågår däremot fortfarande.

Den internationella tribunal som Sverige föreslår skulle enligt inrikesminister Mikael Damberg inte bara utreda IS-terrorister utan alla som begått brott under krigen i Irak och Syrien, rapporterar TT. Men något detaljerat förslag på hur den här tribunalen skulle se ut finns i dagsläget inte. Från svenskt håll ser man även helst att tribunalen ska ligga i regionen där brotten begåtts.

– För oss är det viktigaste att ansvarsutkrävande sker. Vi tror att det görs bäst i regionen och vi är också öppna för en bredare konstruktion som inte bara tittar på det absoluta ledarskapet utan fler involverade, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT i juni, samma vecka som expertmötet i Stockholm.

Det är fortsatt osäkert om och hur en internationell tribunal skulle vara möjlig. Det är många stater som kommer vara emot lösningar som kan utreda alla sidor. Måns Molander på Human Rights Watch ser risker med halvdana lösningar varav en skulle kunna vara en internationell domstol utan FN-sanktionering och den andra en lösning där bara ena sidan utreds. Han tror en FN-stödd insats krävs, parallellt med de nationella rättsväsendena.

– Inget av alternativen som är sannolika just nu är särskilt bra, säger Måns Molander.

Henrik Attorps lyfter fram det europeiska och internationella samarbetet som välfungerande, men gällande en FN-tribunal noterar han att det finns svårigheter.

– Jag kan bara konstatera, utifrån allmän kännedom, att om du ska ha en FN-tribunal, så krävs en resolution från säkerhetsrådet. Och den blockeringen kvarstår, säger Henrik Attorps.