Andelen svenskar med låg ekonomisk standard har mer än fördubblats sedan början av 1990-talet, från 7,3 procent 1991 till 14,9 procent 2017. Det framgår av SCB:s årliga inkomstrapport. Sverige tillhör de EU-länder där inkomstskillnaderna ökat mest sedan inkomstår 2007.
De flesta har fått det bättre ekonomiskt, men skillnaderna har ökat stadigt, både med S-ledda och borgerliga regeringar sedan 1990-talet. Toppen har dragit ifrån och botten har halkat efter. Nu visar statistik från SCB, SCB:s årliga inkomstrapport, att gruppen med lägst inkomster fördubblats, från 7,3 procent 1991 till 14,9 procent 2017.
Under samma period har inkomstskillnaderna ökat betydligt och 2017 var de rekordstora. 2017 tillföll 87 procent av de totala kapitalinkomsterna de 10 procent av hushållen med högst disponibel inkomst, enligt SCB. Den tiondelen med lägst inkomster har ökat dem med 17 procent, de rikaste, den tiondelen med högst inkomster, har ökat dem med 33 procent. De övriga ligger ökningen på mellan 11 och 16 procent sedan 2011.
Enligt SCB ligger andelen med låg inkomststandard, hushållet som har svårt att klara nödvändiga utgifter, på 6 procent. Bland de förvärvsarbetande har ensamstående kvinnor med barn störst risk att hamna i den gruppen.
SCB uppger att en av orsakerna till ökningen mellan fattig ock rik är att politikerna försökt öka arbetskraftsutbudet i grupper på marginalen av arbetsmarknaden genom att öka skillnaderna i inkomst mellan de som har arbete och är arbetslösa.
Enligt undersökningen uppgick kvinnornas medianinkomst 2017 till knappt 83 procent av männens. 38 procent av männen och 22 procent av kvinnorna i åldersgruppen 20–64 år hade förvärvsinkomst på minst 400 000 kronor. Cirka 59 000 män och 18 000 kvinnor hade 2017 en inkomst på över en miljon kronor.
Under 2000-talet har den ekonomiska standarden ökat med 61 procent. År 2017 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77 procent av den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige. Andelen har varit i stort oförändrad sedan 2010.
