Trots att hbtq-personer förföljs i Nigeria anses inte Abel ha tillräckliga skyddsskäl för att få stanna i Sverige. När hans partner mördades flydde han och kom till Sverige 2016. Men hans skyddsskäl anses inte vara tillräckliga, och han har fått avslag från Migrationsverket.
Nu lever Abel under en enorm press. På ett kafé i centrala Stockholm berättar han om vad som hände innan han flydde, och vad han riskerar om han återvänder till Nigeria. Att vara homosexuell i hemlandet är förenat med livsfara. Att visa sin kärlek öppet är inte att tänka på.
– Ibland vill du sträcka ut en hand eller röra vid den du tycker om. Det är livsfarligt för en homosexuell man i Nigeria, säger Abel och fortsätter:
– Alla är emot det. Religionen, traditionen och lagarna.
Abel kom till Sverige 2016, efter att ha flytt via Grekland, och har nu fått avslag på sin asylansökan. Han anses inte ha tillräckliga skyddsbehov för att få stanna, trots att han vittnat om både våld och känslan av att behöva gömma sig. I samband med att han själv lyckades fly mördades hans partner.
– Får de reda på att du är gay så kommer de (polisen) att jaga dig, misshandla dig och döda dig. Det är omöjligt att inte döma din sexuella identitet, säger han.
Han menar att om han återvänder till Nigeria kommer han också att mördas, och är upprörd över att Migrationsverket inte tar hans skyddsskäl och de risker han står inför vid ett återvändande på allvar. Rebecca Stern, forskare vid Uppsala universitet, säger att det i asylärenden rör sig om en framåtsyftande bedömning, det vill säga: vad kommer hända om personen återvänder? Det är inte alltid lätt att avgöra.
– Det är inte den sexuella läggningen som sådan som ska visas på, utan det man ska visa på är att man har ett skyddsbehov vid ett återvändande, säger Rebecka Stern i SR:s Studio ett.
”Om du anser att du inte kan få hjälp eller skydd i ditt eget land eller om du menar att det är staten som orsakar din rädsla, måste du förklara det,” går det att läsa på Migrationsverkets hemsida där information om hbtq och asyl finns. En tysk studie som Studio ett tagit del av visar att bedömarens stereotypa föreställningar kan påverka någons chanser till att beviljas skydd. Öppenheten och eventuell aktivism kan göra det lättare att bli trodd på, menar Rebecca Stern i Studio ett. Hon tycker dock inte det är rimligt att det ska vara så.
Ständigt hotad
Abels partner mördades i samband med att polisen stormade lägenheten de var i. Han själv lyckades rymma, och fick inte reda på att pojkvännen dött förrän senare. Det var hans andra långa förhållande, sedan den första kärleken när han var yngre. Idag är han i fyrtioårsåldern. Han och pojkvännen var alltid försiktiga och sågs hemma hos honom när släktingarna var borta, allt för att undvika att någon skulle få kännedom om deras relation. De visste båda två att det skulle vara för farligt.
– Polisen och människor från området kom till min släktings lägenhet där jag bodde. Jag var där med min partner, ingen annan var hemma eller kände till att jag hade en partner. Min pojkvän brukade komma dit ibland så vi kunde umgås. Vi gjorde inget sexuellt, men romantiskt, när polisen knackade på. BOOM, lät det, säger han och fortsätter:
– Det var mycket folk utanför. De höll i vapen och knivar – de ville skada oss.
Han minns inte hur många poliser det var. Bara boom och dörren var öppen. Abel tänkte att de behövde fly och hoppade ut genom ett fönster och sprang. Då tänkte han att hans pojkvän skulle göra detsamma, men när han kom till gömstället där han sedan spenderade de kommande dagarna fann han att han var och förblev ensam. Han åkte sedan till Lagos, och knackade på hos en familjevän.
– Jag kunde inte svara på vad som hade hänt mig. Jag såg ovårdad ut.
Han stannade där en period. Familjevännen ville veta vad som hänt honom och lämnade Lagos för att träffa Abels släktingar och ta reda på varför han lämnade.
– Han kom tillbaka och sa att jag skulle lämna hans hus. Annars skulle han ringa polisen och anmäla mig, berättar Abel.
Att gömma sig
Nu har Abels situation förvärrats ytterligare. Han har fått veta att han är eftersökt i hemlandet, och får ta emot hot via sociala medier. Migrationsverket har tidigare kritiserats för hur de behandlar asylsökningar från hbtq-personer. Enligt Annica Dahlquist, hbtq-specialist på Migrationsverket, försöker de få fram en helhetsbild av personen. Frågor om relationer, öppenhet och engagemang kan förekomma som en del i det. Både forskaren Rebecca Stern och hbtq-specialisten Annica Dahlquist menar att vi alla är präglad av de normer vi vuxit upp med. På Migrationsverkets kurser och utbildningar om hbtq-frågor jobbar de aktivt för att motverka stereotypa frågor och bedömningar, menar Annica Dahlquist.
– Det finns inga rätt eller fel svar på de frågor vi ställer, säger Annica Dahlquist till Studio ett.
Abel John har gjort allt för att bevisa att han inte kan få det skydd han behöver i Nigeria: det är staten, polisen och samhället som förföljer honom. När han levde i Nigeria fick han ofta frågan om han inte skulle gifta sig, eller varför han inte gjorde det. Det hör till traditionen och kulturen att starta en familj. Men han ville inte. Kunde inte.
– Jag var alltid orolig för att någon skulle misstänka något, säger Abel, som nu lever med hot om utvisning.
