Zoom

Sociala medier i centrum när Bolsonaro tillträder

Jair Bolsonaro och hans närmaste män marscherar mot makten.

Den första januari får Brasilien en ny regering ledd av Jair Bolsonaro. Det innebär att extremhögern tar över makten i landet och mycket talar för att den nya presidenten kommer att fortsätta sin linje att sätta sin agenda via sociala medier. Men kritiker understryker att det också för med sig risker.

– Folkstyret behöver inte längre några förmedlare, nya tekniker gör det möjligt för direktrelationer mellan de röstande och deras representanter, sade den tillträdande presidenten i samband med att han under förra veckan i Brasilia mottog det dokument som officiellt slår fast att han blir landets nya ledare.

I synnerhet meddelandetjänsten Whatsapp anses ha haft en stor betydelse för att den tidigare okände senatorn Jair Bolsonaro vann valet i oktober. Nu ska dock valkampanjandet övergå i maktutövning och många menar att den 63-årige presidenten tänker fortsätta att till stor del förlita sig på att kommunicera via sociala medier, på samma sätt som USA:s president Donald Trump.

– Valrörelse och styre är dock två helt olika saker. Hittills har den tillträdande presidenten fortsatt att kampanja, men nu kommer det att handla om att leva upp till löften och visa resultat, säger Fernando Lattmann-Weltman, som är professor i samhällsvetenskap vid delstaten Rio de Janeiros universitetet UERJ.

– Om resultaten uteblir och om relationerna med andra maktutövande organ och grupper försämras är risken att regeringen gör sig omöjlig.

Meddelandetjänsten Whatsapp har haft stor betydelse under Bolsonaros valkampanj
Meddelandetjänsten Whatsapp har haft stor betydelse under Bolsonaros valkampanj. Foto: Patrick Sison/AP

Konflikter underblåses

Jair Bolsonaro har utlovat att han som president ska företräde alla
landets 210 miljoner invånare. Samtidigt menar experter att åsikter som uttrycks via sociala medier inte alltid är representativa och har en tendens att underblåsa konflikter. En växande del av befolkningen kan visserligen ta del av sociala medier, men de är inte offentliga på samma sätt som press, radio och tv, och har enligt kritiker en tendens att skapa så kallade filterbubblor som förstärker polarisering. Analytiker menar att det finns en risk för att en regering som förlitar sig på dessa kanaler spär på konflikter – och att det leder till en försvagning av demokratin.

– Demokratin är inte i kris på grund av Whatsapp, utan på grund av bristen på en social pakt, eftersom fackförbund och politiska partier inte längre blir representerade, säger Giuseppe Cocco, som är professor i kommunikationsvetenskap vid Rio de Janeiros federala universitet.

Han säger till IPS att Jair Bolsonaros satsningar på sociala medier inte kan förklara hans seger i valet. I stället menar han att det avgörande var att en majoritet av befolkningen ville se en förändring och ett slut på korruptionen, den ekonomiska krisen, den ökande kriminaliteten och otryggheten i landet.
– Han förstod hur de sociala nätverken kunde utnyttjas för att framställa honom som lösningen, säger Giuseppe Cocco.

Över hela världen har analytiker pekat på hur sociala medier haft en negativ inverkan på demokratiska processer, bland annat genom den stora spridningen av fejkade nyheter.

Under valkampanjen använde sig Jair Bolsonaro främst av Whatsapp för att få ut sina budskap. Samtidigt har det rapporterats om hur affärsintressen finansierade falska påståenden om hans motkandidat Fernando Haddad, som spreds via samma tjänst.

Den före detta militären Jair Bolsonaro har varit kommunpolitiker sedan 1988 men aldrig haft någon hög position eller varit ledare för något politiskt parti tidigare
Den före detta militären Jair Bolsonaro har varit kommunpolitiker sedan 1988 men aldrig haft någon hög position eller varit ledare för något politiskt parti tidigare. Foto: Bruno Padro/AP

Konservativ politik

Många analytiker påpekar att det finns flera likheter mellan Brasiliens tillträdande president och Donald Trump genom att deras framgångar föregåtts av kampanjer på sociala medier, men också genom att båda driver en mycket konservativ politik.

Samtidigt menar Fernando Lattmann-Weltman att Jair Bolsonaro har en betydligt svagare väljarbas bakom sig, till skillnad från Donald Trump som även hade stöd av det republikanska partiet och flera etablerade politiker.
Den tillträdande presidenten har en militär bakgrund och blev 1988 kommunpolitiker i Rio de Janeiro. Två år senare valdes han in i kongressen. Han har dock aldrig haft någon hög position eller varit ledare för något politiskt parti.

Av de 22 ministrarna i den tillträdande regeringen har sju en militär bakgrund. Detta vid sidan av presidenten själv, och hans vicepresident Hamilton Mourão, som är en före detta general. Aldrig tidigare har den brasilianska demokratin haft en regering som består av så många tidigare militärer.