– Den arbetsrätt vi har, lagen om anställningsskydd och andra lagar, kom till på 70-talet. Det har runnit lite vatten under broarna sedan dess. Arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut i dag, säger Löfven till Aftonbladet.

Frågan har diskuterats med Centerpartiets Annie Lööf som ställt krav på förändringar för att stödja Löfven som statsminister. Till Dagens Nyheter har Löfven tidigare sagt att han är beredd att kompromissa om arbetsrätten för att få med sig Centern, vilket retat upp såväl LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson som Byggnads ordförande Johan Lindholm.

– Det finns alltid frågor och problem som vi och arbetsgivarna löpande löser tillsammans. Att försöka lösa det via riksdagen är helt fel väg att gå, sade LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson till TT på fredagen angående en eventuell uppgörelse mellan S och C om en ny lagstiftning om anställningsskyddet.

Inget mandat

Lindholm i sin tur lät meddela att Socialdemokraterna ”inte fått något mandat att förhandla bort vår arbetsrätt och man kommer inte att få det heller”.

Men enligt Löfven har arbetsgivare och fackliga organisationer tidigare misslyckats med att komma överrens om nya spelregler. Till Aftonbladet uppger han att förändringar kan ske utan någon förskjutning i maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter.

– Det måste ske utan att man rubbar balansen som finns på svensk arbetsmarknad med två starka parter, arbetsgivare och arbetstagare, säger Löfven till tidningen.

Lööf positiv

Centerpartiets Annie Lööf har tidigare uttryckt sig positivt om Löfvens utspel om arbetsrätten.

– Jag tycker att det är bra att Stefan Löfven ser de problem som finns på svensk arbetsmarknad och vad som behöver göras, sade Lööf till TT på fredagen.

På måndagen stämde Tesla både Transportstyrelsen och Postnord för att elbilsjättens registreringsskyltar till nya bilar inte levereras, på grund av sympatiåtgärder i den pågående konflikten om kollektivavtal med IF Metall.

– Här handlar det om ett antal registreringsskyltar som inte kommer levereras ut, det bedömdes sammantaget att det inte var tillräckligt bråttom för att fatta ett beslut utan att höra Postnord, säger Patrik Alm, domaren som beslutade i målet, till TT.

Nu har Postnord tre dagar att yttra sig, därefter tas ett nytt beslut om Teslas stämningsansökan, som lämnades in på måndagen. Detta på grund av postblockaden som fackförbunden Seko och ST lagt och innebär att registreringsskyltar till nyregistrerade bilar inte levereras.

Tesla stämde även Transportstyrelsen på måndagen och fick redan samma dag ett beslut om att myndigheten tillfälligt måste lämna ut registreringsskyltarna. Detta trots att ingen stridsåtgärd pågår på Transportstyrelsen, enligt ST.

Fackförbundet anser att Tesla med sina stämningsansökningar utmanar inte bara den svenska modellen, utan även det svenska förvaltningssystemet. ST framhåller att strejkrätten i Sverige regleras i grundlagen, vilket gör den starkare juridiskt än de lagar och förordningar som styr postgång och hantering av registreringsskyltar. Och enligt ST kan Norrköpings tingsrätts tillfälliga beslut ifrågasättas, då det innebär att tillverkaren av registreringsskyltarna åläggs att utfärda dem.

– Det finns inget lagstöd för att Transportstyrelsen ska tvingas delegera den myndighetsutövningen till ett företag, bara för att ett stort amerikanskt multinationellt bolag vill ha det så, menar Åsa Erba Stenhammar, ordförande för ST.

Gällande Postnords agerande i samband med konflikten anser ST anser att Tesla borde vända sig till Post- och telestyrelsen, som är tillståndsmyndighet för Postnords postverksamhet. Inte till domstol.

– Tesla tycks inte acceptera att svenska myndigheter förhåller sig neutrala till konflikter på arbetsmarknaden, vilket är reglerat i lag. Då är det viktigt att det svenska rättssystemet står pall och att de instanser som hanterar processen är de som har expertisen för lagstiftningen det aktuella fallet. Vi menar därför att tingsrätten inte har behörighet att pröva Teslas stämningsansökan, säger Åsa Erba Stenhammar.

IF Metalls strejk på Teslas samtliga bilverkstäder och serviceställen i Sverige har nu pågått i precis en månad. Den inleddes efter fem år av försök till förhandlingar för att teckna kollektivavtal. Tesla fortsätter vägra och ett antal fackförbund har vidtagit sympatiåtgärder för att stödja IF Metall i konflikten.

Det innebär bland annat att inga registerskyltar levereras och att nya Teslabilar inte kan rulla ut på vägarna. ”Galenskap”, utbrast Elon Musk på sin mikroblogg X när nyheten nådde honom förra veckan. Nu stämmer elbilsbolaget Transportstyrelsen, något som Dagens industri (DI) var först med att rapportera.

”Detta beslag av registreringsskyltar utgör en diskriminerande attack utan något som helst stöd i lag riktad mot Tesla”, skriver Tesla enligt handlingar som på måndagen lämnades in till Norrköpings tingsrätt, rapporterar DI.

Fackförbundet ST konstaterar i ett pressmeddelande att Transportsstyrelsens distribution av registreringsskyltar till Tesla inte är föremål för någon konfliktåtgärd. ST:s sympatiåtgärd består i en blockad av Postnords leverans av post och paket till Tesla, och sker i enlighet med medbestämmandelagen (MBL), betonar fackförbundet.

– En av grunderna i den svenska modellen är att parterna på arbetsmarknaden förhandlar och åstadkommer fredsplikt genom att teckna kollektivavtal. Tesla väljer istället att gå till domstol. Det visar att man inte accepterar de regler som råder här. Men lösningen för Tesla att få fredsplikt finns inte i domstolen, den finns i den förhandling som pågår med IF Metall för att teckna ett kollektivavtal, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på fackförbundet ST.

”Sverige behöver en ny politisk riktning!” konstaterade Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin i förra veckan när han tillsammans med flera andra S-toppar presenterade fyra rapporter som ska ligga till grund för deras politiska utveckling de kommande åren. Eftersom rapporterna till stor del kretsar kring migration, kriminalitet och integration blir man givetvis nyfiken på vad den nya riktningen handlar om. Innebär den att S har insett att det där med att kopiera Sverigedemokraternas politik inte var någon vidare bra idé? Tycker man att fokuset på repressiva åtgärder borde upphöra? Ångrar de den kraftiga omsvängningen i migrationspolitiken som de genomförde 2015–2016?

Nej, nej och åter nej. Det finns förvisso en hel del självkritik i rapporterna, men den handlar uteslutande om att de har varit för slappa, att vi har tagit emot för många människor och att vi inte ställt tillräckligt hårda krav på dem som kommit hit. Ungefär som det har låtit de senaste åtta åren från de borgerliga partierna, men också från sossarna själva med andra ord. 

I en intervju med DN är Magdalena Andersson stolt över att Sverige lade om migrationspolitiken efter 2015. Hon pratar om att ”när man kommer till Sverige ska man lära sig svenska” och beskyller den tidigare alliansregeringen för att ha skapat ”en av Europas mest liberala lagstiftningar för asylinvandring” vilket hon menar ledde fram till migrationskrisen 2015. Hon återkommer också till att vi ska ha en ordnad och reglerad migrationspolitik, som om någon någonsin påstått något annat. 

När hon får en fråga om vad som egentligen skiljer Socialdemokraternas politik från SD:s svarar hon: ”Skillnaden är att vi vill bygga ett samhälle för alla. Sverigedemokraterna vill polarisera och splittra. Det är svårt att tolka deras sätt att prata på annat sätt än att de tar ställning mot människor på grund av deras ursprung eller deras tro.”

Här finns fortfarande en viktig skiljelinje, S är inte rasister på det uppenbara sätt som SD är. Men det intressanta här är egentligen vad hon inte pratar om. Hon nämner inget om att Sverige ska välkomna människor på flykt, att vi är ett rikt land och att vi har råd att hjälpa människor. 

Moderaterna och SD är stolta över att de just nu genomför vad de kallar för ett paradigmskifte i migrationspolitiken. Men paradigmskiftet började redan under S tid vid makten och det hade förmodligen fortsatt om S hade suttit kvar. Det kanske inte hade gått lika snabbt och de kanske hade avstått från en del av de mest extrema åtgärderna, men kursen hade med all sannolikhet varit densamma om S styrt själva istället för Tidöpartierna. Jag har också svårt att se att S, om de vinner nästa val, kommer dra tillbaka särskilt många av de ”reformer” som Tidöregeringen nu är på väg att genomföra i ett rasande tempo. 

Det är viktigt att komma ihåg att S aldrig har varit ett särskilt flyktingvänligt parti. Redan 1989 beslutade man att endast de flyktingar som uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention eller hade särskilt starka skyddsbehov skulle få asyl i Sverige. Krigsvägran eller humanitära skäl skulle inte längre räknas. Beslutet upphävdes två år senare när Sverige fick en ny borgerlig regering. 

Magdalena Andersson har med andra ord helt rätt när hon säger att S alltid har velat ha en ordnad och reglerad migrationspolitik. Däremot har hennes partikamrater fel när de hävdar att det här skulle vara en ny politisk riktning. Egentligen är det bara samma gamla unkna politik som de har stått för i decennier.