Enligt rapporten handlar det om välplanerade attacker, där även automatvapen har använts. Attackerna ska ha varat i flera timmar och ibland i dagar. Över hälften av dödsfallen har inträffat i år.

Säkerhetsstyrkor ska ofta ha funnits i närheten, men de har agerat långsamt. I vissa fall ska säkerhetsstyrkorna på förhand ha vetat att något varit på gång, men ändå inte agerat för att förhindra mord, plundring och bostadsbränder, enligt Amnesty.

”Grunden till denna konflikt har inget att göra med religion eller etnicitet, det handlar i stor utsträckning om mark och tillgång till bete. Men på grund av säkerhetsstyrkornas misslyckanden används konkurrens om resurser på vissa ställen som förevändning för att döda i enlighet med etniska eller religiösa grupperingar. Konflikten har också blivit farligt politiserad av vissa statliga tjänstemän som har eldat på spänningar genom att lägga skulden på politiska motståndare”, säger Nigerias Amnesty-chef Osai Ojigho i ett pressmeddelande.

Våldsamma konflikter mellan jordbrukare och boskapsskötare i Nigeria har pågått i årtionden, men började eskalera 1999. Sedan 2017 har konflikten blivit alltmer dödlig eftersom försämrade förhållanden har tvingat boskapsägare att röra sig söderut för betesmarker.

Amnestys rapport bygger bland annat på över 260 intervjuer samt dokument som sjukhusjournaler och rapporter från säkerhetsstyrkorna.