Utanför stadsbiblioteket och kulturhuset Väven i Umeå står en liten, grön farkost parkerad jämte cyklarna på en snömoddig trottoar. Farkosten är en poddtaxi; ett trehjuligt, eldrivet, svensktillverkat, mopedklassat fordon som har väderskydd för både chaufför och två passagerare, som gör 25 kilometer i timmen.

Chauffören heter Hanna Sinaie Johansson. Hon har tagit paus mellan ett par körningar och slagit sig ner i en korgstol i kulturhusets kafé med en stor kopp te. Hon bär varm jacka, täckbyxor, mössa, vantar och halsduk – några måsten för en poddförare i Norrland.

Flyttade för 14 år sedan

Hanna Sinaie Johansson kommer från Partille utanför Göteborg. Hon flyttade till Umeå som student för 14 år sedan och bestämde sig sedan för att stanna. Hon gillade stan. Efter avslutade studier blev det så småningom fast jobb i kommunen, där hon trivdes fint, men för ett par år sedan sa hon upp sig – Hanna ville mer.

– Jag har ett stort samhällsengagemang och bryr mig jättemycket om klimat- och miljöfrågor – hur kan man inte göra det när hela vår existens är hotad! Jag kom fram till att jag vill använda hela min tid till de här frågorna som jag verkligen brinner för. Det handlar förstås om miljöproblem, men också om den egoism och det materialistiska tänkande som är så utbrett i dag, förklarar hon.

Förändra resmönster

Sagt och gjort. Hanna hade några olika idéer och bestämde sig efter noggrant övervägande för att testa om Umeåbornas invanda resmönster är möjliga att förändra. En kommunal kundundersökning visade att mer än hälften av alla resor inom staden sker med bil, trots att det handlar om korta sträckor.

– Vi belastar vårt klimatkonto hårt med transporter och persontransporter i vår del av världen. Jag vill utmana normen och försöka introducera något nytt här. Därför blev det eldriven podd.

Som en av Umeås många åretruntcyklister är Hanna van vid bistert väder, och steget till det nya fordonet var därför inte alls långt. Efter en tids förberedelser satte hon fart. Hon möttes av många förvånade miner när hon började rulla omkring på gator och cykelbanor. På taxin har Hanna satt fast starka ord för att inspirera. Hopp. Samarbete. Tilllit. Mod. Engagemang. Rättvisa. Självdisciplin. Hängivenhet.

– Jag gillar när människor kommer fram och läser orden högt och börjar fundera. Hur ofta hör man annars de orden i det offentliga rummet? Som jag ser det så finns lösningarna på de stora globala frågorna till stor del i just de här orden. Genom att utveckla de här egenskaperna i oss själva, utvecklar vi också samhället i den riktningen, säger Hanna på sitt lugna sätt och omfamnar tekoppen med båda händerna.

Skolskjuts i låda

Hennes fantasi har inga gränser och hon testar ständigt nya miljösmarta idéer. Förra vinterns pilotprojekt var skolskjuts med lådcykel i ett barnrikt bostadsområde. En lånad elcykel gav Hanna de svar hon behövde. Nu vill hon köpa in en större väderskyddad cykel med plats för sex barn – tre och tre mitt emot varandra. Skolskjuts i lådcykel har väckt uppmärksamhet och Hanna planerar att köra igång på allvar till våren.

– Det finns behov av alternativ på många områden. En skolskjuts kan minska föräldrars stress på morgonen och minska biltrafiken runt skolorna. Dessutom tyckte barnen att det var jättekul och kom sig upp fortare på morgonen för att skynda sig till taxin, säger Hanna och skrattar gott.

Skolskjutsen klarar sträng kyla och inte ens vid minus 23 ville barn eller föräldrar ställa in resan. Poddtaxin klarar ner till minus 12 grader, sedan lägger batterierna av.

Naturnära åktur

Hannas kunder är både de som gör medvetna miljöval och de som av en slump haffar taxin på gatan. Kundkretsen är bred och Hanna transporterar allt från medelålders par som ska ut på restaurang till 12-åringar som ska på träning, affärsresenärer till flyget, ungdomar som åker runt för att det är kul och ett gäng stabila stammisar. Hon erbjuder också älvturer – en 30 minuters naturnära åktur längs Umeälven.

– Att förändra mönster är inte så lätt. Vi är vanemänniskor och för vissa är det en stor ansträngning att bryta en vana. Ibland tror jag att vi underskattar vanans makt, men jag hoppas att jag kan vara en positiv kraft som bidrar till att företag och privatpersoner vågar välja annorlunda och att vi genom medvetna val ska lyckas vända skutan tillsammans.

Hanna säger att hon ser ljusglimtar.

– Annars skulle jag aldrig hålla på. När jag ser en människa som övervinner rädsla och fördomar och vågar närma sig en okänd och band knyts, eller när en insititution beslutar sig för en ny samarbetspartner som erbjuder ett bra miljöval, då blir jag hoppfull, säger Hanna och betonar hur gärna hon vill vara delaktig i den utvecklingen.

– Om jag kan bidra till att människor på ett roligt sätt kan göra bra val tror jag att det är mer effektivt. Man agerar ju inte lika bra under hot som under glädje och kan jag inspirera till goda val har jag uppnått det jag vill.

Människors lika värde

Hannas perspektiv på världen, det hopp och den passion hon besitter bidrar hennes religion bahá’í till.

– Jag försöker använda min kraft för att bidra till ett samhälle där alla människors lika värde är en grundläggande princip. Om vi verkligen skulle leva efter den principen skulle vi få en helt annan tillvaro, säger hon.

– Jag hoppas att människor som längtar efter ett annat samhälle tar ställning och agerar. Ibland krävs det både mod och tillit för att våga gå sin egen väg, men jag försöker. Inte för att jag lever miljömässigt perfekt, men det viktigaste är ändå vad jag gör till vardags och då kör jag poddtaxi!

Hanna kollar klockan, börjar snurra på sig halsduken och förklarar att nästa körning närmar sig.

– Vi står inför enorma utmaningar och jag tror att vi närmar oss en punkt där vi tvingas inse att vi måste lösa problemen tillsammans. Jag tror att just problemen är det som kommer att driva oss närmare varandra. Helt klart så har vi kapacitet att hitta lösningar och jag tror verkligen att vi kommer att göra det …

Poddar:

Climate One
Den amerikanska podcasten Climate One har funnits ända sedan 2007 och har som mål att binda samman alla olika aspekter av klimatnödläget. Här möts representater från FN, miljögrupper, religiösa grupper, fackföreningar och även fossilindustrin. Podden startades av Greg Dalton som hade fått upp ögonen för de snabba klimatförändringarna efter en expedition till Arktis. Förutom en podd driver de också ett nationellt radioprogram och en liveshow inför publik.

Klimatpodden
Klimatpodden har gjorts av Ragnhild Larsson sedan 2015. I varje avsnitt träffar hon en person, det kan vara forskare aktivister, artister, entreprenörer eller andra som på olika sätt engagerar sig i klimatkrisen. Målet är att den som lyssnar på podden också ska bli inspirerad att agera. Under årens lopp har hon bland andra pratat med Johan Rockström, Rebecka Lemoine, Stefan Sundström, Isabella Lövin och många fler. Ibland spelar hon även in avsnitt live inför publik. 

Klotet
Sveriges radios program Klotet serverar varje vecka fördjupande berättelser om aktuella miljöfrågor. Det kan handla om allt ifrån Sveriges klimatmål till varför skogsbolagen vill att det ska skjutas fler älgar. Programledare är Niklas Zachrisson.  

Filmer:

Om skogen och More of everything 
Två filmer som tillsammans avtäcker myterna kring det svenska skogsbruket. Genom envis lobbyism har de stora svenska skogsbolagen fått många att tro att skogsbruket som det ser ut i dag är hållbart, när det egentligen är precis tvärtom. I More of Everything medverkar ett antal forskare och berättar hur Sverige systematiskt har byggt upp enorma monokulturer och avverkat det mesta av det som en gång i tiden var urskog. I Om skogen synas klimatargumentet i skogsdebatten i sömmarna och det konstateras bland annat att skogsindustrin släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som skogen ackumulerar. Tillsammans utgör de viktiga dokument för alla som vill förstå varför skogen har blivit en så het fråga.  

Greta
Filmen om Greta Thunberg släpptes år 2020. I filmen får vi bland annat följa med på hennes segling över Atlanten och när hon talar inför FN:s generalförsamling. Nathan Grossman som regisserade filmen sa att han ”ville bort från berättelsen om Greta, och komma in i hennes huvud”. Filmen hyllades för att den visade hur en väldigt ung människa får bära ett väldigt tungt ansvar och den blev bland annat nominerad till bästa film på Guldbaggegalan 2021. 

How to blow up a pipeline
Den här amerikanska action-thrillern bygger på idéer som presenterades i Andreas Malms bok med samma namn från 2021. I boken argumenterar Malm för att förstörande av egendom kan vara en viktig taktik för att uppnå klimaträttvisa. I filmen (som är fiktion och inte någon dokumentär) får vi följa en grupp unga personer i Texas som bestämmer sig för att spränga en oljepipeline. Filmen utforskar var gränsen går för vad som är  acceptabelt i kampen för att rädda klimatet.

Böcker:

Lisa Röstlund: Skogslandet 
Lisa Röstlund har i ett antal reportage i Dagens Nyheter kritiskt granskat den svenska skogsindustrin. Nu har hon samlat sina kunskaper i en bok. Bilden som framkommer är inte bara den av en komplicerad fråga där olika intressen står mot varandra utan också om hur det faktiskt liknar ett krig med hemliga dokument, forskare som tystas ned och människor som är livrädda för att våga prata öppet. 

Klimatboken (red. Greta Thunberg)
Över hundra geofysiker, matematiker, oceanografer, meteorologer, ingenjörer, ekonomer, psykologer och filosofer har bidragit med sin expertkunskap till den här boken som Greta Thunberg varit redaktör för. Tillsammans brottas de alla med den stora frågan hur vi ska lösa klimatkrisen och skapa en framtid som är värd att leva för de generationer som kommer efter oss. Några av de kända namn som medverkar är Naomi Klein, Margaret Atwood och George Monbiot men också svenskar som Elin Anna Labba och Johan Rockström. 

David Wallace-Wells: Den obeboeliga planeten
Klimatdebatten präglas i mångt och mycket av önsketänkande. Bara vi framställer lite mer el eller bygger ut CCS-tekniken så kommer allt lösa sig. David Wallace-Wells bok, som utgår från en artikel han skrev i New York Magazine och som blev den mest lästa i tidningens historia, är en motvikt till det där. Här visar han hur illa det faktiskt kan bli om vi inte vidtar genomgripande åtgärder genast. Trots att den kan verka väldigt dyster inger den också hopp genom att visa hur vi kan tänka för att komma vidare. 

Peter Alestig: Världen som väntar: Vårt liv i klimatförändringarnas Sverige
Peter Alestig är klimatjournalist på Dagens Nyheter. I den här boken visar han att inte bara resten av världen utan även Sverige kommer påverkas stort av klimatförändringarna. Allt ifrån energiförsörjningen till ekonomin och till och med demokratin kan komma att sättas i gungning om vi inte aktar oss. Redan i dag ser vi tecknen på klimatförändringar med extremväder, skogsbränder och översvämningar – men allt talar för att det kommer bli ännu värre framöver. 

Ulrike Herrmann: Kapitalismens slut – myten om grön tillväxt
Går det att förena kapitalism med ett hållbart samhälle? Många vill svara ja på den frågan, men den tyska ekonomijournalisten Ulrike Hermann tror annorlunda. Hon menar att det är tron på evig tillväxt som är själva grunden till många av de problem vi ser i dag och så länge som vi upprätthåller det kapitalistiska systemet så kommer våra försök att mildra klimatkrisen vara dömda att misslyckas. Lösningen heter cirkulär ekonomi menar hon och lyfter fram den brittiska krigsekonomin från 1939. 

Johan Rockström m.fl.: En jord för alla: Ett manifest för mänsklighetens överlevnad
Inom klimatforskningen pratar man ofta om att vi håller på att passera flera så kallade tipping points, trösklar där det vi gör efter får självförstärkande effekter. Men tipping points behöver inte bara vara av ondo. I den här boken lyfter Johan Rockström och flera andra forskare fram att vi också är på väg att nå en social tipping point. Sociala rörelser, en ny ekonomisk logik, teknisk utveckling och politiskt handlande kan tillsammans bidra till att vi hamnar i självförstärkande goda cirklar. Med hjälp av kraftiga datormodelleringar visar forskarna hur vi tillsammans kan skapa en jord för alla.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Trots att världen under detta år sett extremväder såsom bränder, torka, översvämningar, värmerekord och extremvarma hav så har världens ledare inte agerat tillräckligt starkt för att få ner utsläppen av växthusgaser och därmed prognoserna över den förväntade temperaturhöjningen till slutet av århundradet. 

Istället visar en sammanställning av drygt 40 länders klimatplaner att vi med den nuvarande politiken är på väg mot en uppvärmning på omkring 2,7 grader mot slutet av århundradet (2,2-3,4 grader). Siffrorna är en uppdaterad analys från Climate action tracker, ett samarbete mellan de två oberoende forskningsinstituten Climate analytics och Newclimate institute. 

– Man skulle kunna tro att de extrema händelserna runt om i världen skulle sätta igång åtgärder, men regeringar verkar omedvetna och tror på något sätt att man kan trampa vatten och på så sätt hantera floden av effekter, säger Claire Stockwell, policyanalytiker på Climate analytics och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande. 

– Detta är det kritiska decenniet för åtgärder: vi behöver regeringar som steppar upp och förbättrar sina 2030-mål, samtidigt som de arbetar med nästa omgång mål, senast i februari 2025, fortsätter hon. 

En del av Parisavtalet innebär att länderna vart femte år ska uppdatera sina nationellt uppsatta klimatmål, NDC:er, och därmed öka takten på utsläppsminskningarna. 

Men det går trögt. Om man bara räknar med de mål som världens länder satt i sina NDC:er skulle världen värmas upp med omkring 2,5 grader (2,0-3,0) till år 2100. Det är 0,1 grad högre än förra årets uträkningar. En av förklaringarna bakom detta uppger Climate action tracker vara Indonesien, vars växande kolkraftsflotta fick utsläppen att skjuta i höjden med 21 procent förra året.

– Vi hör orden ”unabated” (ung. orenade, ej infångade, reds anm.) i dessa klimatförhandlingar, men regeringar måste sluta försöka anta falska lösningar som kolavskiljning och lagring med fossila bränslen – det här är helt enkelt den fossila bränsleindustrin som försöker förlänga sitt liv när när den behöver acceptera verkligheten, att fossila bränslen fasas ut, säger forskaren Niklas Höhne från Newclimate institute i pressmeddelandet.