Radar

Amnesty drar in Aung San Suu Kyis pris

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi i ett tal vid Asean-mötet i Singapore på måndagen.

Människorättsorganisationen Amnesty International tar tillbaka det hederspris som tilldelats den myanmariska ledaren Aung San Suu Kyi.
Detta med anledning av hennes ”skamfulla svek av de värderingar hon en gång stod för”.

Aung San Suu Kyi förlorar ännu en av alla västerländska utmärkelser hon fick under sin kamp för demokrati i hemlandet Myanmar (Burma). Denna gång rör det sig om utnämningen till vad Amnesty International kallar en internationell samvetsambassadör, som hon hedrades med 2009.

”Som Amnesty Internationals samvetsambassadör förväntade vi oss att du skulle fortsätta använda din moraliska auktoritet för att sätta dig upp emot orättvisa var du än såg det, inte minst inom Myanmar självt”, skriver människorättsorganisationens generalsekreterare Kumi Naidoo i ett brev till Aung San Suu Kyi.

"Inte längre symbol"

”I dag är vi djupt bestörta över att du inte längre är en symbol för hopp, mod och det odödliga försvaret av mänskliga rättigheter.”

Aung San Suu Kyi släpptes ur husarrest och blev Myanmars de facto ledare i april 2016, som statskansler. Makten delar hon dock med den mäktiga myanmariska militärjuntan, som de senaste åren har genomfört massakrer av tusentals muslimska rohingyer och drivit ytterligare hundratusentals på flykt.

FN beskriver det hela som ett folkmord.

Tar henne på orden

Amnesty berättar hur Aung San Suu Kyi när hon släpptes ur husarrest och tog emot deras pris uppmanade organisationen att fortsätta hålla ett öga på situationen i hennes hemland.

”(Vi) tog Aung San Suu Kyis begäran den dagen på största allvar och det är därför vi aldrig kommer att vända blicken från brott mot de mänskliga rättigheterna i Myanmar.”
Röster har också höjts för att EU ska dra in människorättspriset Sacharovpriset, som Aung San Suu Kyi fick år 1990. Året därefter tilldelades myanmariskan Nobels fredspris.

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung San Suu Kyi, född 1945, personifierar demokratikampen i militärdiktaturens Myanmar. Hon satt i husarrest 1989–1995 och 2000–2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.
Hennes namn består av tre förnamn – fadern Aung San, farmodern Suu och mamman Kyi.

I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.

Suu Kyi fick Nobels fredspris 1991.

2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvalen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.

2015 vann NLD stort i parlamentsvalet. Suu Kyi kan enligt författningen inte vara president, eftersom hennes barn har brittiska pass och inte myanmariska, men är i praktiken landets civila ledare. Formellt har hon flera regeringsposter, bland annat är hon utrikesminister. Militären har dock fortfarande makt över landets säkerhetsapparat. De senaste åren har Suu Kyi fått kritik för ovilja eller oförmåga att hantera minoritetsbefolkningens rättigheter i sitt hemland.
TT