Miljöorganisationer och flera stater hade hoppats på ett nytt enormt skyddat havsområde runt Antarktis. Men tre länder satte käppar i hjulet.
Antarktiska havskommissionen (CCAMLR) misslyckades att enas om tre nya stora havsskyddsområden runt kontinenten. Greenpeace – som har drivit en omfattande global kampanj för ett naturreservat – är starkt kritiska.
– Det här var en historisk möjlighet att i Antarktis skapa det största skyddade området på jorden; garantera säkerheten för djurlivet, tackla klimatförändringarna och förbättra hälsan för våra globala hav, säger Frida Bengtsson, projektledare för Greenpeace kampanj i ett uttalande.
CCAMLR består av 24 medlemsländer plus EU, och Frida Bengtsson menar att alla delegationer utom tre deltog seriöst i förhandlingarna.
– Istället för att lägga fram motiverade argument på vetenskaplig grund, så använde sig några delegationer, som Kina och Ryssland, av förhalningstaktiker som ledde till att det knappt fanns tid kvar för verkliga diskussioner, fortsätter hon.
Norge får kritik för att de valde att lägga fram ett eget förslag istället för att diskutera det som låg på bordet.
Kina och Ryssland har båda ekonomiska och strategiska intressen i Antarktis, men det har också Norge, enligt landets egen Antarktispolicy från 2014–2015. Norge har åretruntbasen Troll på plats och var ett av de sju länder som innan Antarktisfördraget trädde i kraft 1961 gjorde anspråk på landområden. Detta är saker som landet enligt policyn ska ta hänsyn till.
– Tiden rinner ut och forskare är tydliga med att vi behöver skapa havsreservat över minst 30 procent av våra hav till 2030, säger Frida Bengtsson och påpekar att CCAMLR i dag verkar mer intresserade av att förhandla om fiskevatten än miljöskydd.
Greenpeace sätter nu sitt hopp till FN-förhandlingarna som inleddes i september om ett globalt havsfördrag som kan vara i hamn 2020.
