Några av de nedrustningsavtal som har slutits mellan USA och dåvarande Sovjetunionen eller Ryssland.
1963. Provstoppsavtalet. Förbjuder kärnvapenprov i atmosfären, i rymden och under vattnet. Däremot är kärnvapentester under jord tillåtna.
1968. Icke-spridningsavtalet. Supermakterna förband sig att inte sprida kärnvapen till länder som inte redan hade sådana.
1972. Salt 1. Richard Nixon skrev under det första Salt-avtalet i Moskva. Det satte för första gången ett tak för kärnvapenupprustningen.
1972. ABM-avtalet. USA och Sovjetunionen skulle begränsa antiballistiska robotsystem som används som motanfall mot robotavfyrade kärnvapen. USA drog sig ur avtalet 2002.
1979. Salt 2. Begränsade antalet bärare (robotar och bombplan) av strategiska kärnvapen till 2 400 för vardera sidan.
1987 INF-avtalet. Går ut på att alla medeldistansrobotar med räckvidder mellan 500 och 5 500 km ska avskaffas.
1991. Start 1. Skulle minska USA och Rysslands kärnvapenarsenaler med en tredjedel.
1993. Start 2. Enligt avtalet fick USA och Ryssland år 2003 inte ha mer än 3 500 strategiska kärnvapen utplacerade vardera. Trädde aldrig i kraft, ersattes av Sort-avtalet 2002.
2011. Nya Startavtalet. Begränsar bland annat antalet strategiska kärnvapenstridsspetsar till vardera 1 500. Löper ut år 2021.
Källa: Nationalencyklopedin och laromkarnvapen.se