Radar

Trots hot och hat: Kvinnorekord inför Afghanistans val

Hamida Danesh, en av 417 kvinnor som ställer upp i valet, pratar med sina anhängare vid ett valmöte i Wardakprovinsen.

Fler kvinnor än någonsin tidigare ställer upp i det afghanska parlamentsvalet, som i övrigt har kantats av en rad våldsdåd och attacker. – Kvinnornas beslutsamhet, att de vill göra sina röster hörda, är en av få positiva saker med valet, säger Afghanistankännaren Anders Fänge.

Fler kvinnor än någonsin tidigare ställer upp i det afghanska parlamentsvalet, som i övrigt har kantats av en rad våldsdåd och attacker.
– Kvinnornas beslutsamhet, att de vill göra sina röster hörda, är en av få positiva saker med valet, säger Afghanistankännaren Anders Fänge.

Motorcykeln var lastad med sprängämnen. Den hade parkerats i närheten av det valmöte som Nazifa Yousefibek skulle hålla i provinsen Takhar i nordöstra Afghanistan.
Explosionen som följde tog minst 22 människoliv, men parlamentskandidaten själv undkom attentatet, som ägde rum i förra veckan. Nazifa Yousefibek är en av 417 kvinnor som kandiderar till lördagens val, vilket är fler än någonsin tidigare i Afghanistan.
– De ställer upp trots talibaner och konservativa krafter även inom regeringslägret. Det är definitivt en positiv aspekt, säger Anders Fänge, styrelseledamot i Svenska Afghanistankommittén, till TT.
– Samtidigt utsätter de sig för stora risker. En del kvinnliga parlamentsledamöter har utsatts för så pass allvarliga hot att de har tvingats att lämna landet.

När Fatema Nazari ger sig ut för att kampanjtala är det i sällskap med beväpnade livvakter.
– Säkerheten är ett stort orosmoln, men jag försöker att tona ned riskerna. Vi behöver utbilda kvinnor så att de kan stå upp för och skydda sina rättigheter, säger hon till tyska Deutsche Welle.
Sedan 2004, då Afghanistan fick sin nuvarande grundlag, kvoteras kvinnor in på en fjärdedel av platserna i landets underhus. Det innebär att det finns fler kvinnor i Afghanistans parlament än i många andra, däribland USA:s kongress, påpekar Anders Fänge.
– Utöver dessa inkvoterade parlamentariker har ett icke föraktligt antal kvinnor börjat kandidera på egen hand för att ta sig in parlamentet, säger han.
Valrörelsen har präglats av våldsamheter och oro, inte minst på grund av att talibanerna anser att valet är en konspiration iscensatt av USA. Dessutom är valsystemet outvecklat. Det finns heller ingen tillförlitlig folkräkning eller uppsikt över antalet röstberättigade, vilket ökar riskerna för fusk.
– Det kommer förmodligen att bli ett lågt valdeltagande. Det har sjunkit stadigt sedan 2004 och ligger nu långt under 50 procent. Och i de områden där talibanerna är starka uppmanas folk att inte gå och rösta och många avstår eftersom de är rädda.

Under de senaste månaderna har minst sex kandidater mördats i riktade attacker, enligt nyhetsbyrån AFP. Hundratals människor har dödats eller skadats i våld som kopplas till valet.
– Valen spelar allt mindre roll. I början, precis efter afghanerna antagit sin nya grundlag, fanns stora förhoppningar om fred och demokrati. Men i stället följde tillbakagång och ett våld som har accelererat, inte bara på grund av talibanerna utan också på grund av starka etniska motsättningar, säger Fänge.
– Det här valet kommer knappast att leda till att Afghanistan förs framåt på demokratins väg. Det kommer att vara en jämmerdal med en fortsatt handlingsförlamad regering, som jag brukar kalla för en oenighetsregering.

Afghanistans parlament

Parlamentet har två kammare, folkkammaren (wolesi jirga) och äldrekammaren (meshrano jirga) med 249 respektive 102 platser (antalet kan variera).
Ledamöterna i folkkammaren utses i direkta val för en femårsperiod. En fjärdedel av platserna reserveras för kvinnor.
Presidenten utser en tredjedel av äldrekammarens ledamöter för en period på fem år. Minst hälften av dessa ska vara kvinnor.
De övriga ledamöterna väljs av lokala församlingar för tre eller fyra år.
Folkkammaren kan ställa ministrar inför riksrätt.
Källa: Utrikespolitiska institutet