Just nu pågår möten i FN om nedrustning, och kärnvapen står högt på agendan. Snart presenteras också den utredning som Sverige tillsatte förra året om konsekvenserna av undertecknande av ett förbud mot kärnvapen, något som fredsrörelsen i Sverige efterfrågar.
Istället för att lägga stora summor på kärnvapen behöver pengarna användas till hållbar utveckling och minskad fattigdom i världen. Det betonar flera talare på öppnandet av FN:s generalförsamlings möten i kommittén om nedrustning och internationell säkerhet. Sessionen startade den 8 oktober och pågår i en månad.
”Djärv och tålmodig diplomati har förhindrat en krissituation på Koreahalvön”, sa Izumi Nakamitsu, FN:s höga representant, om den koreanska fredsprocessen. Men fortfarande saknas bindande avtal och en konkret tidsplan för nedrustning där.
I dag uppgraderar inte bara stormakterna sina kärnvapenförråd, utan det gör också till exempel Pakistan och Israel. FN:s konvention för förbud mot kärnvapen röstades fram den 7 juli 2017. Hittills har 69 av 193 medlemsländer skrivit på. För att den ska börja gälla behöver minst 50 länder också ratificera avtalet, vilket bara 19 har gjort, enligt FN:s organ för nedrustningsfrågor, UNODA.
Sverige har inte skrivit på avtalet. Istället tillsatte regeringen en utredning för att undersöka de politiska, militära och ekonomiska konsekvenserna av att göra det. Den ska vara klar den 31 oktober.
Ordförande för organisationen Svenska läkare mot kärnvapen, Andreas Tolf, lyfter vikten av att också vårt land godkänner avtalet:
– Sverige behöver stå upp för en kärnvapenfri värld och inte blunda för konsekvenserna av varje användning av kärnvapen.
På FN-dagen den 24 oktober anordnar nätverket Ljusvakan en ljusmanifestation i Göteborg mot kärnvapen. Initiativet har spridit sig till ett tiotal orter runtom i landet.
