Radar · Nyheter

Fattiga länder uppmanas använda riskfylld finansiering

Tomas Oneborg/SvD/TT | Nya Karolinska i Solna är ett av de kritiserade projekten som kommit till genom så kallad offentlig-privat samverkan (OPS).

Projekt där offentlig finansiering används i samverkan med den privata sektorn har i många fall visat sig bli onödigt dyr, som Nya Karolinska i Solna. Modellen förespråkas ändå av bland annat Världsbanken som den bästa lösningen när de investerar, även i fattiga länder.

Inför Världsbankens årsmöte förra veckan släppte Diakonia tillsammans med andra organisationer en rapport där de granskar så kallad offentlig-privat samverkan (OPS), eller public private partnership (PPP) som det heter på engelska. Rapporten beskriver tio OPS-projekt i världen, däribland Nya Karolinska Solna, alla med allvarliga brister och onödiga extrautgifter.

Världsbanken förespråkar i dag OPS-projekt som en universallösning och främjar metoden genom till exempel lån och bidrag till utvecklingsländer, vilket ifrågasätts i rapporten.

Offentlig-privat samverkan innebär att projekt, till exempel skolor, järnvägar, sjukvård och vattenreningsverk i offentlig ägo, upphandlas av privata aktörer. Genom att dela riskerna med den offentliga sektorn försöker man locka till sig privata investerare. I slutändan har det visat sig bli en dyr historia för den offentliga sektorn. I fallet Nya Karolinska skulle projektet kosta 5 miljarder euro, men beräknas kosta skattebetalarna 5,89 miljarder euro, varav en halv miljard i ren vinst till det vinnande företaget.

Bland de tio länderna i rapporten finns både rika länder, som Sverige och Frankrike och länder i utveckling, som Liberia och Colombia. I alla exemplen är det den offentliga sektorn och i slutänden medborgarna som har fått stå för de extra utgifterna när något i projektet gått snett.

Rapportskrivarna önskar även större transparens i projekten, eftersom nio av de tio exemplen hade bristfällig insyn.

Penny Davies är policyrådgivare på Diakonia, hon frågar sig hur modellen ska fungera i fattiga länder, när den inte ens fungerar i Sverige.

– Om inte vi i Sverige klarar av att genomföra en välfungerande OPS, bör då denna modell ses som en lösning i fattigare länder med betydligt sämre institutionella förutsättningar att lyckas? säger hon.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV