Inför Världsbankens årsmöte förra veckan släppte Diakonia tillsammans med andra organisationer en rapport där de granskar så kallad offentlig-privat samverkan (OPS), eller public private partnership (PPP) som det heter på engelska. Rapporten beskriver tio OPS-projekt i världen, däribland Nya Karolinska Solna, alla med allvarliga brister och onödiga extrautgifter.

Världsbanken förespråkar i dag OPS-projekt som en universallösning och främjar metoden genom till exempel lån och bidrag till utvecklingsländer, vilket ifrågasätts i rapporten.

Offentlig-privat samverkan innebär att projekt, till exempel skolor, järnvägar, sjukvård och vattenreningsverk i offentlig ägo, upphandlas av privata aktörer. Genom att dela riskerna med den offentliga sektorn försöker man locka till sig privata investerare. I slutändan har det visat sig bli en dyr historia för den offentliga sektorn. I fallet Nya Karolinska skulle projektet kosta 5 miljarder euro, men beräknas kosta skattebetalarna 5,89 miljarder euro, varav en halv miljard i ren vinst till det vinnande företaget.

Bland de tio länderna i rapporten finns både rika länder, som Sverige och Frankrike och länder i utveckling, som Liberia och Colombia. I alla exemplen är det den offentliga sektorn och i slutänden medborgarna som har fått stå för de extra utgifterna när något i projektet gått snett.

Rapportskrivarna önskar även större transparens i projekten, eftersom nio av de tio exemplen hade bristfällig insyn.

Penny Davies är policyrådgivare på Diakonia, hon frågar sig hur modellen ska fungera i fattiga länder, när den inte ens fungerar i Sverige.

– Om inte vi i Sverige klarar av att genomföra en välfungerande OPS, bör då denna modell ses som en lösning i fattigare länder med betydligt sämre institutionella förutsättningar att lyckas? säger hon.