Kraven på fordonstillverkare att sänka utsläppen från den nya bilflottan håller på att fastställas. Men var ribban ska läggas är fortsatt uppe till diskussion.
Hänvisningarna till kraven på ökade klimatinsatser var flera under miljöministrarnas slutförhandling i Luxemburg i tisdags. Men de talade också mycket om oron för förlorade arbetstillfällen och konkurrenskraft om EU-politiken skulle sätta ett ”för högt” mål.
Ett tungt land i sammanhanget är Tyskland, som tillsammans med flera andra stora bilproducerande länder förespråkar att utsläppsminskningskraven inte ska vara högre än 30 procent år 2030. De hade dock en majoritet av de andra länderna emot sig, och fick därför gå med på att höja nivån till 35 procent i den slutliga kompromissen.
Medlemsländernas position ska nu slutförhandlas tillsammans med parlamentet, under översyn av kommissionen. Parlamentet förespråkar att producenterna ska sänka CO2-utsläppen i nya bilar ytterligare. Utsläppen ska i deras förslag vara 40 procent lägre i nya bilar 2030 än i dag. Miljöminister Karolina Skog, som företrädde den svenska linjen, hoppas att parlamentet kan stå på sig.
– Jag bedömer att parlamentet har en rimlig chans att kunna stå upp för att utsläppskraven ska höjas från den position som rådet antagit. Särskilt som vi är flera länder som uttalat särskilt stöd för detta, säger Karolina Skog till Syre.
Vägtransporter är en av få sektorer där utsläppen fortsatt ökar i unionen. Men nationella åtgärder kommer också att krävas för att sektorn ska stå för sin andel i EU:s Parisutsläppsmål. Förhoppningen är att den nya förordningen ska vara färdigförhandlad innan EU-parlamentsvalet i maj 2019.
