Flera reportrar har på senare tid blivit attackerade i Bangladeshs huvudstad Dhaka, efter införandet av en ny internetlag som blivit hårt kritiserad av förespråkare för den fria pressen.
I Bangladesh tvingas journalister arbeta under ett klimat som präglas av försiktighet. Sex och ett halvt år har gått sedan journalistparet Meherun Runi och Sagar Sarwar mördades i sitt hem i Dhaka i februari 2012. Än så länge har dock polisen inte gjort några framsteg i utredningen av morden och det finns en oro för att rättvisa aldrig kommer att skipas.
I september infördes samtidigt en ny internetlag i landet som blivit hårt kritiserad av journalister som menar att den är utformad i syfte att strypa yttrande- och pressfriheten. När lagen först lades fram förra året blev kritiken så hård att regeringen lovade att se över den. Men till sist klubbades lagen ändå igenom utan några förändringar.
En av de paragrafer som mött mest kritik är den gör det mycket lättare för polisen att gripa eller genomföra husrannsakningar mot individer. Lagen innebär också att en person som begår brott som involverar digitala hjälpmedel kan dömas till 14 års fängelse.
Kritiken mot lagen är mycket hård från Shampadak Parishad, som organiserar landets chefredaktörer.
– Den oberoende journalistiken är hotad. Vi trodde att regeringen skulle godkänna våra förslag, som syftade till att skydda den oberoende journalistiken och yttrandefriheten, men det gjorde man inte, säger Naem Nizam, som är chefredaktör för dagstidningen Bangladesh Pratidin.
Uppmanas till protest
Redaktörernas förbund har uppmanat alla landets journalister att delta i en stor protest mot den nya lagen i Dhaka.
Även den internationella pressfrihetsorganisationen Kommittén för skydd av journalister, CPJ, fördömer den nya lagen.
– Den står i strid med författningens garantier om pressfrihet och skapar stora juridiska faror för journalister när de utför sitt dagliga arbete, säger Steven Butler, vid CPJ:s Asienavdelning i ett pressmeddelande.
Märkligt nog inleddes arbetet med den nya lagen som ett svar på mediernas krav på att en annan lag om yttrandefriheten på nätet skulle skrivas om. Enligt denna lag kan uttalanden som anses störa ordningen i landet, eller kränka religiösa grupper, leda till höga böter och långa fängelsestraff.
Det var i enlighet med denna lag som den prisbelönta fotografen Shahidul Alam greps i Dhaka i augusti. Han har suttit gripen sedan dess, anklagad för att ha gjort provokativa uttalanden i medierna. Gripandet har kritiserats hårt av både lokala och internationella representanter för medier och människorättsorganisationer.
Även den brittiske parlamentsledamoten Tulip Siddiq, som är släkt med Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina, har uppmanat Bangladesh att se till att Shahidul Alam släpps.
”Statens samvete dör”
Den gripne fotografens familj organiserade en protest i New York den 27 september i samband med att premiärministern var på besök för att tala inför FN:s generalförsamling. Aktionen fick stöd av människorättsgrupper och journalistförbund och vid manifestationen talade bland andra Gayatri Chakravorty Spivak, som är professor vid Columbia-universitetet:
– Om en stat tystar kreativa människor och intellektuella så dör statens samvete, eftersom det i en riktig demokrati är de kreativa och intellektuellas uppgift att komma med konstruktiv kritik, sade professorn.
Meenakshi Ganguly, som är Asienchef vid Human Rights Watch, HRW, menar att den bangladeshiska regeringen försöker visa att alla som kritiserar eller utmanar dem tar en risk.
– Nyhetsredaktörer riskerar att åtalas för förtal och uppvigling medan journalister rutinmässigt möter påtryckningar från myndigheterna för att de inte ska kritisera regeringen. Som fotograf dokumenterar Shahidul Alam sanningen och hans arbete och hans röst är nu mer betydelsefull än någonsin, säger Meenakshi Ganguly.
Afroja Shoma, som är biträdande professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Amerikanska internationella universitetet i Bangladesh, säger att den nya lagen egentligen bara är en omskrivning av den äldre och kritiserade lagstiftningen.
– Resultatet har blivit att lagen skapar en atmosfär av rädsla bland landets journalister, säger Afroja Shoma till IPS.
