Radar · Nyheter

Nolltillväxt ger bättre samhälle

Med nolltillväxt kan samhället bli både mer hållbart och tillfredställande att leva i, menar forskare som undersökt vad som händer om tillväxten avstannar.

Samhällsplaneringen i västvärlden utgår från konsumtion och tillväxt som norm. Hur rimligt är detta egentligen? Den fråga ställer miljöforskaren, nationalekonomen och författaren Mikael Malmaeus.

Han menar att folk måste bryta sin höga konsumtion för att hushålla med jordens resurser.

– Det är uppenbart att ju mer vi konsumerar och producerar desto sämre mår miljön, säger Mikael Malmaeus.

Han är med i forskningsnätverket Bortom BNP-tillväxt, som sedan 2014 undersöker konsekvenserna i ett samhälle om ekonomisk tillväxt avstannar. Syftet är att förbereda samhället på utmaningar som i sådana fall kan uppstå.

17 forskare från bland annat KTH, Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet deltar i projektet. Forskarna har tagit fram fyra möjliga scenarion som alla utgår från FN:s fyra hållbarhetsmål.

– Invånarna i Sverige ska ha tillgång till resurser som kan skapa möjligheter för boende, utbildning, social omsorg- och trygghet, samt gynnsamma förutsättningar för en god hälsa, säger Alf Hornborg, professor i humanekologi vid Lunds universitet, i en intervju med forskning.se.

Tanken med projektet är att visa att det finns andra sätt att leva på. Förhoppningen är att det ska få människor att se möjligheter i alternativa livsstilar.

– Vår uppgift är att hitta övertygande argument, säger Mikael Malmaeus.

Enligt forskningsgruppen kan förutseende planering öppna upp för ett samhälle som både är mer hållbart och mer tillfredställande att leva i, förklarar Malmaeus.

– Den stora utmaningen är att organisera en samhällsekonomi som uppmuntrar lokal självförsörjning utan att avveckla moderna framsteg inom social trygghet, sjukvård och jämlikhet.