Zoom

Torkan – en väckarklocka för jordbruket

Johan Nilsson/TT | Exakt hur mycket av sommarvädret som beror på klimatförändringar är en fråga som forskarna ännu inte är eniga om, men klart är att extremväder kommer bli allt mer vanliga framöver.

Hur klimatet kan påverka jordbruket har vi sett tydliga exempel på denna extremvarma sommar. Men jordbruket är också en stor källa till utsläpp av växthusgaser, så samtidigt som man behöver anpassa sig till ett varmare klimat, med både fler skyfall och mer torka, så behöver man också minska utsläppen av växthusgaser från sektorn – ett inte helt okomplicerat arbete.

Ute på Anders Jonassons gård utanför Trollhättan står fälten gula. Om ett par dagar är det dags för skörd och ännu vet han inte hur stora förlusterna blir detta rekordtorra år. Kanske i runda slängar 30 procent. Det finns de som är ännu mer drabbade, såsom djurbönderna, men det finns ingen tvekan om att den extremtorra sommaren påverkat alla de svenska jordbrukarna i hög grad. Anders Jonasson själv har odlat ekologiskt sedan 2002 och flera av hans sorter är gamla kultursorter som trots allt har stått sig relativt bra.

– De konventionella sorterna är känsliga för torka, medan de gamla sorterna har ett längre strå och ett djupare rotsystem, så de kan ta upp och lagra mer vatten och näring i strået och lättare konkurrera med ogräset, säger han.

Exakt hur mycket av sommarvädret som beror på klimatförändringar är en fråga som forskarna ännu inte är eniga om, men klart är att extremväder kommer bli allt mer vanliga framöver. Men kopplingarna går också åt andra hållet. För att nå Parisavtalets mål på att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader måste alla sektorer minska sina utsläpp – också jordbruket. Men utsläppen kommer från många källor, vilket innebär att också åtgärderna behöver vara många.

Men vi börjar från början: I vad exakt består jordbrukets utsläpp? Enligt Sveriges officiella statistik för 2016 var de totala utsläppen från jordbrukssektorn 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 13 procent av Sveriges totala utsläpp. Det är dock inte helt rättvisande, för när det hela rapporteras internationellt så kategoriseras utsläpp från arbetsmaskinerna till transportsektorn och utsläppen från åkermarken rapporteras till markanvändningssektorn. Skulle detta räknas in i jordbrukets totala utsläpp skulle siffran istället landa på omkring 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Nöttkött: 229,7 kg koldioxidekvivalenter per kg protein i matvara
Nöttkött: 229,7 kg koldioxidekvivalenter per kg protein i matvara.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Två riktigt stora poster

Arbetsmaskinernas del är förhållandevis liten i sammanhanget: 0,6 miljoner ton under 2016, utsläpp som har minskat med 25 procent sedan 1990.

De två riktigt stora posterna som sticker ut i statistiken är istället just koldioxid och lustgas från åkermark – med strax över 3 miljoner ton, och metanutsläpp från djurens fodersmältning, det vill säga nötkreatur som kor, som också ligger på 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

De metanutsläppen som produceras av svenska djur har minskat något sedan år 1990, men samtidigt skriver Jordbruksverket att importen av kött från andra länder ökat, vilket innebär att utsläppen från dessa djur tillskrivs andra länder.

Stefan Wirsenius, docent på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap samt fysisk<br>resursteori
Stefan Wirsenius, docent på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap samt fysisk
resursteori.
Foto: Christian Löwhagen

Chalmersstudie

Hur ska detta då kunna minskas? Enligt en Chalmersstudie från 2016 finns det ett par saker som är lättare än andra att påverka: tekniken och vad vi äter.

– Fabrikerna som tillverkar konstgödsel, det finns dock inga i Sverige, ger en viss typ av utsläpp av lustgas och det går åt ganska mycket energi för att framställa kväve. Så att göra dessa mer energieffektiva är en åtgärd som är ganska enkel, då det handlar om punktkällor till utsläpp, säger Stefan Wirsenius.

Detta skulle minska de faktiska utsläppen, om än inte Sveriges statistik av utsläpp.

Ett annat utsläpp som drastiskt skulle kunna minskas är från den gödselhantering som finns på gårdar med djur.

– Man låter i dag ofta en blandning av urin och träck ligga i gödselbrunnar större delen av året för att sedan användas som gödningsmedel inför växtsäsongen. Men i en sådan syrefattig miljö bildas metangas, säger Stefan Wirsenius.

Han förklarar att om sätter ett tätt lock på dessa gödselbrunnar och samtidigt leder ut metangasen som bildas, så kan man förbränna den. Metanet omvandlas då till den betydligt mildare växthusgasen koldioxid.

– Då skulle man i princip nolla utsläppen, men denna teknik finns ännu inte tillgänglig i Sverige, och för att kunna driva på utvecklingen krävs en ambitiösare klimatpolitik för jordbruket, säger Stefan Wirsenius.

Samtidigt skulle inte en satsning på olika teknikförbättringar räcka till mer än att maximalt halvera utsläppen från jordbruket. Men Stefan Wirsenius och hans kollegor på Chalmers har räknat på att de går att minska drastiskt genom att minska konsumtionen – och därmed produktionen – av nötkött.

– Nötkött står för oproportionerligt stora utsläpp jämfört med den näring man får från köttet. Så om man lägger om till en alternativ kost kan man minska utsläppen drastiskt. Och jag tror faktiskt att det kan vara lågt hängande frukter för många, för även om du bara byter ut nötköttet mot griskött får du en minskning av utsläppen med cirka 85 procent, och för kyckling ännu mer, 95 procent, säger han.

Fläskkött: 35,6 kg koldioxidekvivalenter per kg protein i matvara. Foto:
Ost: 36,0 kg koldioxidekvivalenter per kg protein i matvara. Foto:
Mjölk och youghurt: 33,3 kg koldioxidekvivalenter per kg protein i matvara. Foto:
Kycklingkött: 16,8 kg koldioxidekvivalenter per kg protein i matvara. Foto:
Köttsubstitut: 4,9 kg koldioxidekvivalenter per kg protein i matvara. Foto:
Bönor: 3,1 kg koldioxidekvivalenter per kg protein i matvara. Foto:
Öppna i helskärm
1 / 6

Vegansk kost lägst utsläpp

Studien går inte in på några andra anledningar än klimatet till att välja en vegansk kost, även om de givetvis är många, inte minst ur djuretisk synpunkt. Stefan Wirsenius tipsar själv gärna om olika veganska matalternativ, men det han och kollegorna rent krasst räknat på i studien är hur många kilo koldioxidekvivalenter som släpps ut för varje kilo protein som produceras.

Nötkött ger i dag ett utsläpp på drygt 200 kilo koldioxidekvivalenter per kilo producerat protein, medan griskött ligger på 30 kilo och kyckling på 10 kilo. Ett kilo mjölk-eller ostprotein ger utsläpp på omkring 40 kilo, och därför är en av slutsatserna av studien att en lakto-ovo-vegetarisk kost faktiskt har en större klimatpåverkan än om man skulle gå över till en kost med kyckling och griskött som proteinkällor.

– Det handlar inte om drastiska minskningar för att nå målen i parisavtalet, men vill man minska sina egna utsläpp ännu mer är en vegansk kost den som ger lägst utsläpp, säger Stefan Wirsenius.

Men verkligheten ute på Sveriges alla gårdar är komplex. När det kommer till markanvändning finns det nästan lika många verkligheter som det finns gårdar. Olika marker passar bra till olika typer av odlingar och även storleken på gårdarna spelar in på vad du kan göra med den.

”Greppa näringen” är ett samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna, LRF och rådgivningsorganisationer, där jordbrukare kan få rådgivning utifrån just sin gård. Maria Stenberg är sakkunnig inom klimat- och växtnäringsfrågor.

– Grunden är att få till ett effektivt utnyttjande av de insatser man gör och där är växtnäringsbalanser på gårdsnivå ett verktyg. I Sverige är vi väldigt duktiga på det, men man kan alltid bli bättre, säger hon.

Hon förklarar att mycket när det kommer till markfrågor beror på markens skick och vad som odlats där tidigare. Ekologiskt och konventionellt har också lite olika förutsättningar. Till exempel när det kommer till gödningen.

– När man tillför växtnäring, oavsett om det är kväve från mineralgödsel eller från baljväxter och bönor, handlar det mycket om att se till att man inte tillsätter mer kväve än vad som behövs och också att pricka in när och var det behövs, annars kan det leda till överskott och risk för förluster. Detta är lättare att styra med mineralgödsel. Men å andra sidan har ju tillverkningen av mineralgödsel också inneburit en koldioxidbelastning, säger Maria Stenberg.

Anders Jonasson mellan två grödor
Anders Jonasson mellan två grödor. Ofta har de gamla kultursorterna högre strån än de konventionella sorterna, vilket gör att kärnorna tillförs mer näring, förklarar han.
Foto: Madeleine Johansson

Platsberoende

Också ämnet jordbearbetning och hur man kan minska förluster av kol som är bundet i marken när man plöjer är en komplicerad fråga. Även om det skrivits en hel del om plöjningsfritt jordbruk är det inte en standardlösning.

– Det ständiga svaret är att det beror på. Det är inte alla jordar det passar på utan är väldigt platsberoende, säger Maria Stenberg och fortsätter:

– Det är viktigt att en gröda får bra förutsättningar för att växa och bli resurseffektiv. Fungerar inte de metoder man använder får man dåliga grödor och det är inte klimatsmart.

Tillbaka hos Anders Jonasson i Trollhättan så lyfter han precis detta med bearbetningen.

– Varje gång man sätter ett redskap i marken skapas en process där kolet frigörs. För att behålla så mycket kol i marken som möjligt vill man ha så lite bearbetning som möjligt av jorden och det drabbar ekoodlare mer, för vi har plöjning och mekanisk bearbetning av jorden som ett viktigt instrument mot ogräsbekämpning. Men däremot håller vi jorden vid liv, tillägger han.

Nyckelpigor är naturliga bekämpare av andra skadeinsekter och ett tecken på mångfald på åkern
Nyckelpigor är naturliga bekämpare av andra skadeinsekter och ett tecken på mångfald på åkern.
Foto: Madeleine Johansson

Höja halten kol i marken

Han gick själv över till att odla ekologiskt för många år sedan och han menar att det är en stor skillnad på att odla konventionellt och att odla ekologiskt.

– Om jag går och sätter mig ute i ett av fälten på kvällen så kan jag höra livet från olika insekter. När du använder bekämpningsmedel med till exempel glyfosat tar du död på allting, säger han.

Han berättar att det diskuteras mycket bland ekobönder hur man kan odla på bästa sätt och höja halten av kol i marken. Ett mål som många försöker nå upp till är att fördubbla mullhalten – andelen organiskt material – på 10 år. Det skulle inte bara innebära att mycket mer växthusgaser kan bindas i marken, utan också en ökad bördighet och större skördar.

– Det gör man genom att ge tillbaks så mycket organiskt material till jorden som möjligt och att odla växter som binder näringsämnen i marken, såsom vall eller baljväxter, säger Anders Jonasson.

Han tänker att många av alla forskningsresultat kring jordbruket som presenteras har ett så snävt fokus att de missar helhetsbilden.

– Forskarna fokuserar intensivt på en väldigt liten del, medan jag ser det hela ur ett större perspektiv, säger han och måttar med händerna.

Han tar nötdjuren som exempel – de flesta forskare anser att de är bland de största källorna till växthusgas från jordbruket.

– Det finns ju en hel del jordar som inte lämpar sig för odling, men korna är fantastiska på det sättet att de kan ta vara på gräs och förädla det. Så jag tycker det är bättre att låta gräset passera kornas magar än att det ska förmultna ute på marken. Det kommer ju inte från fossila källor, utan gräset har tagit upp kolet från luft och mark. Nu har jag inga kor själv, så jag har ingen anledning att säga detta, utan det är det jag tycker. Sedan förstår jag och respekterar att man kan ha etiska anledningar till att inte äta djur. Det finns mycket inom slakteribranschen som inte är roligt att se, säger han.

Anledningen till att just kors rapande blivit så uppmärksammat och räknas till en av de största utsläppskällorna är att metangaserna är en väldigt potent typ av växthusgas.

– På kort sikt är metan hundra gånger starkare än koldioxid, men eftersom den bryts ner snabbare i atmosfären så brukar man räkna på klimateffekten utslagen på 100 år. Det är det vanligaste sättet att räkna, och då kommer man fram till att metan är 34 gånger starkare än koldioxid, säger Stefan Wirsenius.

Kretsloppet

Men Anders Jonasson tycker inte att jordbrukets utsläpp ska tas ur sitt sammanhang.

– Utsläppen kompenseras genom att tas upp av skog och mark via fotosyntesen. Det är det naturliga korta kretsloppet. Det är de fossila bränslena och tillverkning av konstgödsel som tillför utsläpp från det långa kretsloppet och är betydligt mer miljöförstörande, säger han.

Han ser ett systemfel också i ett annat kretslopp. Näringen som försvinner från jordarna och måste ersättas med konstgödsel.

– Förr var hela samhället uppbyggt kring byar runt gårdar, och sen fanns det lite städer också. Men av all mat som producerades på gårdarna var det ganska mycket som konsumerades och gick tillbaks till de växter som producerades där. För 100 år sedan var invånarantalet i Stockholm omkring en tredjedel av dagens. Nu försvinner mycket av växtnäringen till städerna och ut till havet till sist.