Energi · Läsarnas

Mannen som bytte sida

AP/TT | Datorspel på en pc 1977 – några år innan Kent Holmkvist började fascineras av datorer och fick sin första egna dator.

På veckans Läsarnas får vi möta Kent Holmkvist, intervjuad av Ragnvald Nilsson. När Kent Holmkvist fick syn på sin roll som kugge i ett system han föraktade hoppade han av karriären. I det företag han driver nu är inte pengarna det viktigaste.

Kent Holmkvist hade en lysande framtid framför sig inom byggmaterialbranschen men av olika anledningar hoppade han av. Nu driver han ett litet dataföretag inom servicesektorn i Bureå, ett litet samhälle med cirka 3 000 invånare som ligger två mil söder om Skellefteå.

– Som ung på 80-talet fascinerades jag mycket av datorer och teknik. Jag lyckades övertala mina föräldrar att jag skulle få en egen persondator. Jag och mina vänner kastade oss med stor energi över den nya tekniken. Vi knäckte koden och började snart nog programmera. Det var så vägen in i vuxenlivet började, berättar Kent Holmkvist.

– Min familj var fiskare så min pappa och jag startade en fiskfabrik. Den gick bra men då Sverige gick med i EU krävde Livsmedelsverket att alla fabriker skulle EU-anpassas.

Av olika anledningar fick de ge upp och Kents karriär som fabrikör tog slut.

Medan Kent Holmkvist studerade datakunskap blev han kontaktad av ett företag som ville att han skulle bygga upp ett datasystem åt dem
Medan Kent Holmkvist studerade datakunskap blev han kontaktad av ett företag som ville att han skulle bygga upp ett datasystem åt dem.

Såg klyftorna på nära håll

Vad hände sedan?

– Det var en otroligt jobbig tid. Jag hade lagt ner hela min själ i fabriken. Den var något av mitt livsverk. Jag började skaffa betyg för mina datakunskaper. Men blev kontaktad av ett företag inom byggmaterialbranschen som ville att jag skulle bygga upp ett datasystem åt dem. Det nya jobbet innebar många resor med stora affärer, och god lön. Men plötsligt tröttnade jag och sa upp mig.

Vad gjorde att du slutade med ett så intressant jobb?

– Jag reste väldigt mycket. Inte bara inom Sverige och Europa utan även i Asien. Jag började förstå sambanden hur ekonomi och världshandel hänger ihop. Framför allt hur det påverkade människor. Jag var då en kugge i ett maskineri jag hade börjat förakta.

Varför började du förakta det liv du levde? – Jag såg de ekonomiska klyftorna på nära håll och hur rika människor har en attityd att de som är framgångsrika är bättre människor än de som inte äger stora tillgångar. Jag ser det också i Sverige hur dessa tillgångar ofta är ärvda och inte intjänade med egen kreativitet eller arbete. Jag ställde mig då själv frågorna: är detta verkligen det liv jag vill vara en del av? Är detta meningen med livet? Att jag ska bli en kugge i ett maskineri som egentligen inte gör samhället bättre?

Kent Holmkvist
Kent Holmkvist.
Foto: Ragnvald Larsson

Kärlek och miljöfrågor

De frågorna borde vi nog alla ställa någon gång. Vad hände när du kom hem?

– Jag och min blivande fru Sara hade träffats tidigare. Då upplevde jag henne så underbart annorlunda. Hon tänkte inte alls som jag gjorde. Innan jag träffade henne var jag en karriärist som uppskattade att göra en stor affär och de förmåner jag hade. Jag hade läst mycket om ekonomi och handel men nu hade jag även börjat läsa om det i ett större perspektiv. Hon fick mig att koppla ihop det med miljöfrågor. Efter tusentals timmar av samtal med varandra har vi i dag smält ihop våra prioriteringar till någonting bättre. Allt detta fick mig att vilja engagera mig politiskt.

Varför blev det Miljöpartiet?

– I mitt föräldrahem talades väldigt lite politik. Jag vet inte ens vad mina föräldrar röstade på. De hade inställningen att man inte skulle påverka barnen med den informationen. Nu läste jag alla partiprogram och jag blev väldigt förtjust i MP. De hade ambitioner som överensstämde med mina.

Är du fortfarande med i MP?

– Nej. MP har gjort många kompromisser under mandatperioden. Tyvärr har jag insett att många inom MP:s ledande skikt inte har några som helst problem med det. Jag insåg detta när MP skulle rösta för värdlandsavtalet med Nato. Sen ägnade jag, och några andra från MP, en massa tid på att försöka ändra MP:s nuvarande inriktning. Efter kongressen 2017 insåg jag att det inte var möjligt. Då kändes det inte längre rätt att vara med i partiet.

Har du lagt politiken på hyllan nu då?

– Nej, nej! Verkligen inte. Under denna period lärde jag känna många underbara människor. Vi träffas fortfarande ibland och diskuterar. Vi har alla en önskan om att samhället ska förändras till någonting bättre. Vi försöker på olika sätt att hitta lösningar för att åstadkomma det.

Hur är det på det lokala planet?

– När jag gick med i MP sa jag att jag inte var intresserad av lokal politik. De frågor som jag anser vara viktigast ligger inte på det lokalpolitiska planet.

Vilka frågor är det?

– Som jag ser det måste vi fixa klimatproblemen. Om vi inte klarar av det så kommer konsekvenserna att bli katastrofala inom ett antal år. Vi har nu en tid sett orosmolnen men de flesta verkar blunda för dem. Det räcker inte med några laddstolpar och en flygskatt på 60 kronor. Vi måste göra betydligt större förändringar. En av de stora förändringarna är att konsumtionen måste minska. Våra prylar måste hålla mycket längre och vi måste sluta shoppa för nöjes skull. Reklamen är ett problem då dess syfte är att få oss att köpa någonting som vi egentligen inte behöver. Om vi ska lyckas få ner konsumtionen kan vi inte ha medborgare som indoktrineras till att deras livsuppgift är att jobba och att shoppa.

”Pengar är inte så viktiga”

Hur uppfattar din omgivning din inställning till detta?

– Det är väl lite blandat. En del tycker jag är galen och andra hejar på. När jag nyss hade flyttat hit var jag på ett möte med nätverket med de lokala företagarna. Där framförde jag åsikten att ”pengar egentligen inte är så viktiga”. Det gav naturligtvis en del konstiga blickar. Men de verkar i dag ha accepterat att en hippie har flyttat in. Jag införde även frivillig faktura för alla privatpersoner i Bureå. Det var också en sak som många hade svårt att hantera. De flesta var nog mer rädda att betala för lite än för mycket. Tyvärr var jag tvungen att sluta med det när de införde rut på datatjänster.

Jag förstår att företagsnätverkets medlemmar har svårt att förstå hur du tänker. En man som driver firma som inte prioriterar pengar. Det låter onekligen lite märkligt? Vad driver dig?

– I första hand är det givetvis för att mina barn och barnbarn ska få en bra tillvaro. Sen måste jag ha ett syfte. Det är bara så. Jag känner inte att mitt syfte är att tävla med grannarna om vem som har finaste köket eller senaste bilmodellen. Livet är mer än så.

Utmana och ifrågasätta

Hur ser du på framtiden?

– Ska jag vara ärlig ser det mörkt ut. Jag är mycket orolig. Polariseringen i samhället har ökat. Tonen har hårdnat. De flesta politiker ser problemen men vågar inte säga någonting eftersom de är rädda att förlora röster. Folket ser problemen men lyssnar hellre på enkla lösningar där grupper ställs mot andra grupper. Allt för att inte själva behöva förändra sitt liv. Många köper elcykel för att döva sitt samvete men flyger sedan till Thailand. Det ser mörkt ut. Särskilt då inte ens det parti som har miljö i namnet på allvar börjar driva de verkligt viktiga framtidsfrågorna.

Med de orden avslutar vi pratstunden. Jag tackar för samtalet, går ut i sommarvärmen och tänker på det vi har pratat om. Människor som Kent och hans vänner fyller en viktig roll i samhället. De är eldsjälar och vågar utmana och ifrågasätta etablissemanget. Det är de som för utvecklingen framåt. Jag får därför verkligen önska Kent och hans vänner lycka till.