Det sista nödlånspaketet från Internationella valutafonden (IMF) har nått Grekland och sätter punkt för ett nioårigt förhållande som varit både stormigt och ifrågasatt.
Skuldkrisen 2010 slog hårt mot Grekland som tillsammans med andra EU-medlemsstater – däribland Irland, Italien, Portugal och Spanien – tvingades uppsöka IMF för nödlån för att rädda sina sjunkande ekonomier. I IMF:s ögon har lånet på 260 miljarder euro till Grekland, vilka krävt privatiseringar och kraftiga nerskärningar av den offentliga sektorn, varit till hjälp:
– Ytterligare reformer förblir nyckeln till ekonomisk återhämtning och långsiktig tillväxt, säger Christine Lagarde, chef för IMF, i ett uttalande.
Kritiker anser emellertid att det sista lånepaketet sätter punkt för en utdragen grekisk tragedi. Som med de flesta uppbrott är efterskalv att vänta, säger Panos Tsakloglou, professor vid affärs- och ekonomiuniversitetet i Aten, till Financial times:
– Det kommer att ta tid för greker att inse att jobb inom den offentliga sektorn, länge populär bland [mina] studenter, inte är det bästa och säkraste alternativet för framtiden.
