Efter tio års frånvaro har bamburåttan visat sig igen – och blivit fotograferad. Det är första gången som den sällsynta gnagaren, som bor runt ruinstaden Machu Picchu i Peru, fångats på bild.

Den upptäcktes av parkvakter bland bambun nära citadellet och de lyckades påpassligt ta en bild. Dactylomis peruanus, som den heter på latin, sågs senast i Machu Picchu 2008.

Bamburåttan lever i subtropiska eller fuktiga tropiska områden, men har också siktats på Andernas sluttningar i norra Bolivia.

I Peru finns bamburåttan med på en lista över djur man vet mycket lite om, eftersom de så sällan syns.

För 20 år sedan fanns ingen permanent lodjurspopulation i södra Sverige, men sedan dess har lodjuren återhämtat sig där. Orsakerna är flera, visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Vintern 2021/2022 fanns det ungefär 345 lodjur i södra Sverige, det vill säga söderut från Mälaren och Vättern. Förvaltningens miniminivå låg på 148 lodjur för regionen.

I hela Sverige uppskattar Naturvårdsverket att det finns drygt 1 400 lodjur.

Kungsörnarna på Gotland satte i år rekord i antalet lyckade häckningar, rapporterar P4 Gotland. Även havsörnarna blir allt fler och enligt länsstyrelsens inventerare Johan Månsson börjar det bli trångt för rovfåglarna.

– I år har 51 kungsörnsungar observerats och när det gäller havsörnarna så har man hittat ett 50-tal revir där fler än 20 ungar fötts.

I och med att populationerna nu växer ökar konkurrensen om föda, partner och boträd, säger Johan Månsson.

– Det kanske blir så att dödligheten ökar och ungfågelöverlevnaden minskar och då blir de färre igen, säger han.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.