Nyhetsmagasinet Syre Nummer 277/278 fredag, 29 juni 2018
Zoom

Syre frågar:

1. Utifrån köttindustrins och mejeriindustrins negativa klimatpåverkan, anser ni att svenskarna bör minska sin köttkonsumtion?

2. Anser ni att svenskarna bör minska sin mejerikonsumtion?

3. Behövs det styrmedel för att minska animaliekonsumtionen i syfte att nå klimatmålen?

1. Ja. Både av klimatskäl och hälsoskäl. Köttkonsumtionen har ökat och vi måste minska den. Samtidigt vill vi att en större andel av det kött som konsumeras ska vara svenskt.
2. Ja, med tanke på att den också har en stor klimatpåverkan och vi vill ha mer hållbarhet och få ner klimatutsläppen. Livsmedelsverket förordar minskad konsumtion av fett från mejeriprodukter till förmån för ökat intag av vegetabiliska fetter. Men vi har inte tagit något särskilt beslut om just mejeriproduker, utan vi vill minska klimatpåverkan från vår kost generellt.
3.Ja, det behövs det. Och till viss del har vi redan det i dag, bland annat genom kostråden som Livsmedelsverket publicerat. Dessutom tycker vi att den offentliga upphandlingen behöver användas mer för att främja vegetariska alternativ i skolor och inom äldrevården.


Åsa Westlund, miljöpolitisk talesperson för Socialdemokraterna

1. Ja, det är nödvändigt för att klara klimatmålen. Vi har motionerat om det i riksdagen och var även det första partiet i riksdagen att föra fram den här frågan. Vi vill öka de växtbaserade alternativen istället.
2. Det är nödvändigt, då även det innebär stora klimatutsläpp. Jag har själv besökt Oatleys produktion, där de bara använder svenskt havre. Utvecklingen på alternativ till komjölkprodukter går snabbt framåt. Idag är mycket av den ost vi har i Sverige importerad. Det är bättre om den ost som görs på komjölk är svensktillverkad, med bra djurhållning och korta transporter. Men målet är att konsumtionen av komjölk ska ner.
3. Ja, det är nödvändigt. Köttkonsumtionen ökar inte längre, vilket är bra, men vi behöver en nationell handlingsplan för att få ner konsumtionen av animaliska produkter med 25 procent fram till år 2025. Det innebär bland annat att ha mer vegetarisk mat i den offentliga sektorn och även ta bort subventionerna till animalieindustrin. Då blir de vegetariska alternativen mer attraktiva prismässigt.


Jonas Sjöstedt, Vänterpartiets partiledare

1. Ja, det tycker vi och det skriver vi också i vår klimatfärdplan. Vi vill göra en bred översyn av skattesystemet för att hitta vägar att minska matens klimatpåverkan.
2. Ja. En hög konsumtion av exempelvis ost har också en negativ klimatpåverkan. Det är något vi inte ofta tänker på.
3. I dag har vi en köttnorm i samhället. Vi vill vända utvecklingen mot en vegonorm istället och föreslår i vår färdplan att försök med vegenorm i offentlig finansierade evenemang och restauranger som exempelvis skolrestauranger. Den som vill ha kött får säga till om det istället för tvärtom. Vi som politiker behöver underlätta växtbaserad konsumtion med fler olika åtgärder.
Det handlar både om klimat, djurhälsa och folkhälsa. Det hänger ihop. Samtidigt behövs betande djur för att skapa biologiskt mångfald. Det är därför viktigt hur man utformar en ”köttskatt”. Den får inte slå mot det bättre köttet, till exempel det svenska naturbetesköttet. Vi föreslår därför en antibiotikaskatt som slår mot importerade köttet som är producerat med sämre villkor för djuren och med en mycket större användning av antibiotika.


Stina Bergström, Miljöpolitisk talesperson för Miljöpartiet

1. Generellt sett är den svenska produktionen miljövänlig och det vore bra för miljön och klimatet om exempelvis mer av det kött som konsumeras i världen kom från svenska gårdar.
2. Detsamma gäller mejeriprodukter.
3. I grund och botten måste det vara upp till var och en att bestämma själv över sin kost. Svensk livsmedelsproduktion är i allt väsentligt ett föredöme. Här spelar medvetna konsumenter en stor roll, och det måste också får vara just konsumenternas efterfrågan som styr marknaden och produktionen. Men för att säkerställa att vårt svenska jordbruk inte bara överlever utan även kan växa och därmed producera mer klimatsmart mat så krävs det skattelättnader och regelförenklingar.


Maria Malmer Stenergard, Moderaternas klimat- och jordbrukspolitiska talesperson

1. Ja, man behöver minska den i viss mån. Dock är det viktigt att ha med sig att frågan är komplex och att betande djur är en förutsättning för bevarandet av biologisk mångfald.
2. Vi har inte haft någon diskussion om det, men det är möjligt.
3. Det beror på vad man lägger in det begreppet. Vi har på förslag att införa obligatorisk klimatmärkning när det gäller kött. Det blir en form av styrmedel kopplat till människors konsumtion. Ska man göra medvetna val behöver man kunskap. Samtidigt är det en väldigt stor skillnad på kött och kött. Det är därför det är viktigt med en klimatmärkning så att man som konsument har möjlighet att ta ställning till detta.


Lars Tysklind är Miljö och klimatpolitisk talesperson för Liberalerna

1. Vi ser gärna att man äter mindre men bättre kött. Att byta ut importerad mat med högre påverkan på klimat och miljö mot närproducerad mat med hög miljö och klimathänsyn som levererar ekosystemtjänster är ett viktigt sätt för att Sverige ska ta ansvar globalt.
2. Det är ungefär samma sak där, vi importerar en hel del och vi ser hellre att man använder sig av svenskproducerade råvaror för att öka miljö och klimathänsynen.
3. Dels vill vi ha en ursprungsmärkning i restauranger och storkök, så att det är möjligt att göra mer aktiva val. Sedan vill vi se att man ställer krav i offentlig upphandling så att mer lokalproducerad mat gynnas, både vad gäller vegetarisk mat och kött.


Rickard Nordin, Energi – och klimatpolitisk talesperson för Centerpartiet

1. Var och en får fundera på hur mycket kött de äter. Det viktiga är att vi slutar äta utländskt kött och istället äter svenskt kött. Utan betande djur och inhemska lantbrukare kommer vår självförsörjning att minska. På tio år har tjugo procent av våra beteshagar försvunnit. Det behöver bli lönsamt att vara jordbrukare.
2. Vi tänker likadant där och menar att det är helt fel att femtio procent av alla ostar vi köper är importerade.
3. Nej, men en information om att köpa svenska produkter för vår miljöns skull.


Magnus Oscarsson, Jordbruks- och landsbygdspolitisk tales­person för Kristdemokraterna.

1. Absolut, både av miljöskäl, hälsoskäl och etiska skäl. I vårt program föreslår vi skatt på alla animaliska produkter samtidigt som vi vill sänka momsen på vegetabilier. Vi vill aktivt stödja jordbruksverksamheter som möjliggör ökad självförsörjning av livsmedel. Vår skattesats hänger ihop med koldioxidutsläppen. Nöt, får och ost får därför den högsta beskattningen. Dessutom vill vi stödja övergången till mer småskaligt och ekologiskt jordbruk. Vi får inte glömma att det är på landsbygden framtiden växer – både träden till de hållbara husen och den miljöcertifierade maten.
2. Ja. Vi vill minska på alla animalier. Det handlar till stor del om att ändra vår konsumtion, öka graden av självförsörjning och på det sättet få till en kraftfull omställning.
3. Ja. Det räcker inte med individuella klimatsmarta val vid köksbordet. Vi måste ställa produktionen för att enkelt kunna ställa om konsumtionen. Det krävs alltså strukturella insatser och åtgärder på samhällsnivå. Då handlar det om politik, att titta på hela kedjan globalt och tänka om. Det handlar i grunden om att använda ekonomin som verktyg för att nå de politiska målen – en hållbar och självförsörjande produktion.


Gudrun Schyman, partiledare, FI

1. Generellt är det förstås önskvärt att folk för sin egen skull äter nyttig mat, men vi i Sverigedemokraterna ger oss inte in i någon ”köttdebatt” ur ett rent miljöperspektiv. Varken för eller emot alltså. Vi anser alltså att det är upp till den enskilde konsumenten att avgöra sin konsumtion av kött och mejeriprodukter och att efterfrågan, hög eller låg, i första hand ska täckas med svensk produktion, vilket bland annat har med miljö och antibiotikaanvändning att göra.
2. Se föregående svar.
3. Sverigedemokraterna anser inte att det är en politisk fråga vad folk väljer att äta.


Martin Kinnunen,miljöpolitisk talesperson SD.

Animalieproduktionens utsläpp

• Maten vi äter står för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen från vår konsumtion.
• Enligt FAO:s rapport ”Livestock’s Long Shadow” står animalieindustrin för 18 procent av världens växthusgasutsläpp. Siffran varierar dock mellan 10–25 procent, beroende på hur man räknar.
• Transporter står för 13 procent av världens utsläpp, enligt FAO.
• Kött och mejeriprodukter upptar 83 procent av världens jordbruksmarker och står för 60 procent av jordbrukets utsläpp av växthusgaser.
• Svenskar äter knappt 50 procent mer kött idag jämfört med 1990. Jämfört med 1960 äter vi runt 70 procent mer kött idag.
• Vi äter mest griskött, därefter kommer nötkött.
• Konsumtionen av fågelkött har ökat med 285 procent sedan 1990.
• Samtidigt har den inhemska produktionen av köttprodukter minskat. Idag är strax under hälften av det kött som konsumeras i Sverige importerat.

Matens utsläpp

• Nötkött: 23–29 kilo växthusgaser/kilo
• Lammkött: 13–22 kg växthusgaser/kilo
• Ost: 10–15 kg växthusgaser/kilo
• Griskött: 5–8 kg växthusgaser/kilo
• Kycklingkött: 2–3 kg växthusgaser/kilo
• Mjölk: 1–1,5 kg växthusgaser/kilo
• Ägg: 1–3 kilo växthusgaser/kilo
• Bönor: 0,7 kilo växthus gaser/kilo
(siffrorna gäller kött utan ben)
Källa: Livsmedelsverket

Mjölk och ost

• Mängden mjölk som konsumeras och produceras i Sverige är ungefär lika stor.
• Ungefär hälften av den ost som konsumeras i Sverige är importerad.
• Ett kilo ost orsakar mer än tio gånger så stora utsläpp av växthusgaser som ett kilo mjölk.
• Då en allt större del av den svenska konsumtionen av ost kommer från import innebär detta att allt mer av dessa utsläpp sker i andra länder.

Vatten

Så mycket vatten det går det åt för att producera:
• Ett kilo nötkött: 15000 liter
• Ett kilo griskött: 6000 liter
• Ett kilo ost: 5000 liter
• Ett kilo hönskött: 4000 liter
• En liter mjölk: 900 liter
• Ett kilo majs: 900 liter
• Ett kilo bönor: 400 liter
Källor: Naturvårdsverket, Mat-klimat-listan från Sveriges lantbruksuniversitet, Världsnaturfonden WWF, ”Minska livsmedlets miljöpåverkan genom producenter och konsumenter” Tidskriften Science, ”Livestock´s Long Shadow”, FAO 2006


Nummer 277/278 fre 29/6-18

Fler nummer

Innehåll

Nummer 277/278

fre 29/6-18 Fler nummer