Miljardregn är att vänta över Europas försvarsindustri. När EUs flerårsbudget nu ska behandlas vill EU-kommissionen dessutom lägga mer resurser på att stänga ute flyktingar.
Enligt EU:s fördrag får unionens budget inte användas för att finansiera militära insatser. Men det finns inget som hindrar att försvarsindustrin stöttas med pengar. Enligt förslaget till flerårsbudget för åren 2021–2027 vill EU-kommissionen utöka EUs försvarsfond och avsätta nära två miljarder euro årligen för bland annat forskning och utveckling.
Sedan fonden sjösattes 2017 har svenska Saab hört till dem som fått medel tilldelade. Samtidigt har Saabs vd Håkan Buskhe ingått i en rådgivande grupp knuten till fonden tillsammans med en rad industriföreträdare. Miljöpartiets EU-parlamentariker Bodil Valero kräver nu större öppenhet kring hur fördelningen av pengar går till och har skickat in skriftliga frågor till EUs utrikeschef Federica Mogherini.
– Allt är väldigt hysch, hysch. Vi har krävt insyn, men väntar fortfarande på svar, säger hon.
Bodil Valero menar att ett samarbete mellan EU-ländernas försvarsindustrier borde minska kostnaderna och behovet av att exportera vapen till vad hon kallar ”skurkregimer”.
– Istället används försvarsfonden för att utveckla fler och fler vapenslag, säger hon.
Den moderata EU-parlamentarikern Christofer Fjellner ger däremot förslaget helhjärtat stöd. Han ser samarbetet som ett sätt att få mer för pengarna.
– Vi har 178 olika vapensystem i Europa medan USA bara har 30. Det är både kostsamt och ineffektivt, säger han.
Christofer Fjellner menar att ökade satsningar på försvar sannolikt kommer behövas framöver.
– Om den säkerhetspolitiska situationen fortsätter att utvecklas lika bedrövligt som de senaste tio åren finns det goda skäl att öka satsningarna på försvarsmateriel, säger han.
EU-kommissionen presenterade i veckan också förslag om anslagen för EUs utrikespolitik. 21 miljarder euro – betydligt mer än tidigare – ska satsas på gränsbevakning för att förhindra att människor tar sig olovligen in i EU. Också till detta är Bodil Valero kritisk, medan Christofer Fjellner applåderar.
– Gränsövervakning kan inte lösa problem med ofrivillig migration. Man måste arbeta med att förebygga konflikter, säger Bodil Valero.
Christofer Fjellner menar att EUs yttre gränser måste hållas bevakade om inte id-kontrollerna mellan Sverige och Danmark ska återinföras.
– Om vi inte vill ha en gräns mot Turkiet i höjd med Öresund behöver vi vara med och bidra till EUs yttre gräns, säger Christofer Fjellner.
