Avfallsmängderna ökar åter i Sverige. Under 2017 slängde svenskarna nästan ett halvt ton – i genomsnitt 473 kilo – hushållsavfall per person, en ökning med 2,5 procent från 2016.
Det framgår av ny statistik från Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation för avfallshantering.
Den totala mängden hushållsavfall förra året uppgick till 4 782 440 ton, att jämföra med 4 666 260 ton under 2016.
Av detta var cirka 1,7 miljoner ton så kallat grovavfall, det vill säga sådant som folk lämnar på återvinningscentralerna – gamla möbler, teknikskrot, trädgårdsavfall.
Ytterligare cirka 2,2 miljoner ton är mat- och restavfall, i första hand sådant som vi lägger i den vanliga soppåsen.
Resten, 0,8 miljoner ton, är förpackningar, tidningar och elavfall.
Högre BNP innebär mer avfall
Av statistiken framgår att grovavfallet ökar, medan restavfallet minskar.
– Ökningen av grovavfallet hänger ihop med att svenskarna har fått mer pengar till konsumtion. Generellt sett följer avfallsökningen ganska precist BNP-tillväxten i Sverige, säger Weine Wiqvist, Avfall Sveriges vd.
Det finns beslut i både Sverige och EU om att avfallsmängderna ska minska. Men på nationell basis har man inte preciserat hur stor minskningen bör vara.
– I ett europeiskt sammanhang ligger vi någonstans i mitten. Fast ser vi efter köpkraft är vi ganska bra, säger Wiqvist.
Han tror att det är långt kvar till Sverige kan uppvisa en påtaglig minskning av avfallsmängderna.
– Någon snabb förändring lär det inte bli. Men vi måste konsumera mer hållbart på sikt, säger han.
Samtidigt påpekar han att det egentligen är fel att säga att vi ”slänger” stora mängder avfall.
– Vi slänger inte 473 kilo. Det mesta återvinns faktiskt, och mycket bränns och blir till energi. Men vi bör betänka att stora resurser går till att tillverka det vi konsumerar, säger han.
Fakta: Hushållsavfall
Hushållsavfall är avfall som härrör från enskilda hushålls boende. Det kan röra sig om allt från gamla möbler som kasseras till apelsinskalen i soppåsen.
Ur hushållsavfall återvinns förpackningar av glas, metall, papper och plast samt tidningar och reklamtryck. I många kommuner återvinns även biologiskt nedbrytbart material.
Källa: NE
