Glöd · Debatt

Stå upp mot USAs aggressivitet

 Bullit Maquez/AP | Protest på Filippinerna mot USA:s krigspolitik.

DEBATT. De första och andra världskrigen skedde inte av en slump. De föregicks av många års krigsplanering. Redan då fanns de som insåg att storkrigen inte skulle gynna någon nation, i och med dödligheten hos de vapen som fanns och utvecklades. Ändå inträffade dessa för världens folk och mänskligheten förödande krig. De rikaste och mäktigaste länderna väjde inte för faran utan drev istället på och lät befolkningar föras med av krigshetsande budskap. Samma tecken på katastrof fanns då som nu: upprustning, främlingsfientlighet, nationalism, handelssanktioner och hot om krig. De flesta i dag förstår att ett tredje världskrig förmodligen skulle bli mänsklighetens sista.

I dag har USA en till synes mer än tidigare rubbad president i ledningen för stat och politiker, där skrotandet av klimatavtalet och den så betydelsefulla kärnvapenöverenskommelsen med Iran blott är det senaste och farligaste som åstadkommits, efter en lång tid av abnorm upprustning, människorättsvidriga bombningar, förkrympligande sanktioner och hotande med kärnvapenkrig. Omedelbart efter Iran-avtalets annullering angriper därpå Israel ”Iran” – inne i Syrien. Och hela västvärlden, inte minst EU:s tidigare kolonialmakter, urskuldar genast Israel med en ”rätt till självförsvar” som inte går att finna i något internationellt traktat. Allra minst i FN-stadgan finns något som erkänner legitimiteten i förebyggande angreppskrig som ”försvar”.

Vad gör i detta läge Sveriges EU-anslutna politiker? Tar de starkt avstånd? Fördömer de västmakternas vansinniga handlande? Tvärtom, försvarsministern sätter sig samma dag skrattande på ett flyg för att tillsammans med sin finske kollega skriva under militäravtal med detta USA, alltmedan utrikesministern bisarrt nog uttalar ”oro”.

Nyliberalism fungerar inte bara som ett ekonomiskt, utan också som ett politiskt och kulturellt system. Eftersom ”vinst” i det globala systemet betraktas som demokratins väsen, är varje regering som bedriver politik mot världsmarknaden ”antidemokratisk”, oavsett hur mycket stöd en sådan regering har i sitt land.

Det är därför vi nu sett Amerika ta beslut så befriade från eftertanke som att lämna inte bara klimatavtal utan nu också kärnvapenavtalet med Iran och egga på sitt ”Frihet och demokrati”-föredöme, kärnvapenregimen Israel. Här finns förklaringen till att deras så kallade diplomater med näbbar och klor hotat våra ministrar från att skriva under FN-konventionen mot kärnvapen – och skrämt riksdagen till tigande samtycke. För att själva ha fria händer att bruka massförstörelsevapnen mot dem som inte har det.

Donald Trump pumpar i år in ofattbara 686 biljoner dollar i Amerikas ”försvars”-budget, ett försvar som inte kan kallas för något annat än en mordmaskin. Aggressivt attackerar USA fattiga varhelst de befinner sig i världen. Och tillsammans med denna regim stöder nu Sverige i praktiken andra terrorstater såsom Saudiarabien, Israel och Turkiet, medan man gärna testar sina nya högteknologiska vapen på utarmade befolkningar långt bort från USA såsom Afghanistan, Syrien eller Jemen.

Den obekväma sanningen, som media aldrig nämner med ett ord, är att modern islamistisk extremism, i synnerhet uppkomsten av IS, har upparbetats av västerländsk geoekonomisk politik och amerikansk imperialism. Mellanöstern har varit ett mål, tillsammans med Afrika och Latinamerika före det. Det är en typ av återkolonialisering, där en långsiktig effekt av intrång och dess resultat i lidande har blivit hat och mestadels reaktionär extremism. Från Libyen till Syrien till Afghanistan till Irak är de destabiliserande effekterna konsekventa.

Om krig skall förhindras, måste alla världens folk ruva fredsduvans ägg varje dag och vi i Sverige bryta väljardemokratins passivitet: det gäller att agera varhelst tillfälle finns för Värdlandsavtalets upphävande – absolut nej till Nato – ingen EU-kolonial militär ”solidaritet” samt att FN-konventionen mot kärnvapen skrivs under och att Riksdagen ratificerar den.