Hoten mot mångfalden

Naturskyddsföreningens lokalavdelningen ordnar en en mängd aktiviteter ute i landet under den biologiska mångfaldens dag.

– Maj brukar vara en månad då det arrangeras många aktiviteter som går ut på att komma ut och njuta av den vackra naturen på olika sätt. Nu tipsar vi de olika kretsarna att rapportera in sina insatser som knyter an till denna dag, säger Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen och ansvarig för samordningen av dagen för biologisk mångfald.

Han menar att det tyvärr är riktigt dåligt ställt med den svenska artrikedomen.

– Det är främst det konventionella storskaliga jordbruket och skogsbruket som ur ett svenskt perspektiv hotar flest arter, säger han.

Men ser man det ur ett vidare perspektiv handlar det också om hur vi breder ut oss på planeten, bygger allt större städer och konsumerar som om vi hade flera jordklot.

En av de hotade insektsgrupperna som är hotade är våra vildbin, vilka Naturskyddsföreningen just nu lyfter i en kampanj.

– Var tredje tugga vi tar är beroende av bin som pollinerar frukter och andra grödor och en tredjedel av våra 270 sorters svenska vilda bin finns på den svenska rödlistan över hotade arter, säger Isak Isaksson.

Men en artrik natur gör så mycket mer än det vi vanligtvis tänker på. Förutom att insekter pollinerar vår mat renar våtmarkerna vatten och stabila ekosystem ger ett bättre skydd mot exempelvis klimatförändringar.

– Det finns ju också en mängd nedbrytare som omvandlar blad och annat organiskt material till jord som vi kan odla på. Det finns många sådana saker som vi ser som självklara, men som har börjat fungera dåligt, säger Isak Isaksson.

Lena Tranvik , programchef för naturvård på Artdatabanken berättar att man just nu jobbar med rapporteringen till EU om statusen för en rad arter och naturtyper som ingår i det europeiska naturvårdsarbetet. Hon kan bekräfta att statusen för många delar av vår natur är dålig och att många arter är hotade.

En av de största utmaningarna menar hon är att arealen naturbetesmarker med förutsättningar för en rik flora, vilket är livsmiljö för flera vilda pollinatörer, har minskat drastiskt.

– Vi har sett en kraftig påverkan på vildbin och blomflugor. De har minskat i antal och har svårt att hitta sina värdväxter eller lämpliga boplatser, säger hon.

Den förra rödlistan som man gjorde visade att vi i Sverige i dag har ett ”antingen eller-landskap”.

– Det är väldigt skarpa gränser mellan skog och lantbruk, och det saknas livsmiljöer för många arter som är beroende av mer mosaik i landskapet, säger hon.

En större samverkan mellan jordbruk och skogsbruk är viktig, liksom att underlätta för arterna att sprida sig mellan olika miljöer. Och det räcker inte alltid med så kallade gröna korridorer.

– Om vi har en ängsmark med många arter som har svårt att sprida sig kanske problemet är att det är för långt till nästa ställe. Så det som behövs är en tätare livsmiljö och mer mosaik i landskapet, säger Lena Tranvik.

Samtidigt finns det ljuspunkter.

– Vi ser ändå att åtgärder ger effekt. Flera groddjur har tillståndet förbättrats för, och det beror på att man i odlingslandskapen anlagt våtmarker. Även tillståndet för flera av de stora däggdjuren har förbättrats, liksom de marina toppkonsumenterna som sälar och havsörnar. Det beror delvis på att man kunnat få bort en hel del miljögifter, säger Lena Tranvik.