Miljövänner över hela Sverige samlas för att göra en miljöinsats. Nordiska kusträddardagen vill uppmärksamma problemet med nedskräpning av stränder och hur den påverkar haven.
– Vi gör det för att få människor att förstå problemet. Rena stränder är en bieffekt, säger Eva Blidberg från Håll Sverige rent.
Nordiska kusträddardagen arrangeras för andra året i rad på lördagen av Håll Sverige rent och de nordiska motsvarigheterna.
– Vi vill skapa engagemang och får till en beteendeförändring så att folk slutar skräpa ned, säger Eva Blidberg, områdesansvarig för Rent hav på Håll Sverige rent.
Medvetenheten om problemet har ökat på senare tid, både politiskt, medialt och bland allmänheten. En Sifoundersökning från i fjol visar att hela 97 procent av svenskarna tycker att plast i haven är ett problem.
– Människor är medvetna, men för att få en förändring måste man också ta ett eget ansvar. Många som är med och städar uttrycker efteråt att det känns bra.
Strandstädningen äger rum på flera platser i dag i bland annat Skåne, Stockholms skärgård, på Gotland och framför allt längs Bohuskusten, där problemen är som värst.
– Bohuslän är ett av de värst drabbade områdena i hela Europa. Det beror på strömmar som tar med sig skräp från andra länder ut i Nordsjön. Mycket av det kommer upp på stranden.
Över 90 procent av skräpet som hittas är plast, och mycket av det i små bitar. Plasten skapar stora miljöproblem för det marina livet.
– Många gånger känner man att det är obegripligt att allt detta hamnar i naturen.
Emma Vildstrand från Kungsbacka är en av dem som finns på plats vid Smarholmens badplats för att göra en insats för närmiljön. När TT når henne är hon precis i färd med att rensa en hög tång från skräp.
– Det behöver städas! Jag bor i området, är ofta här och badar och varje gång tänker man ”oj vad det ligger mycket skräp”.
Emma Vildstrand har som regel att alltid plocka upp minst ett skräp när hon är ute, men ofta blir det mer än så. För henne är arrangemanget ett bra sätt att göra konkret nytta.
– Vartenda skräp som försvinner från naturen eller haven är en vinst. Det är ett djur mindre som tar skada eller en plastpartikel mindre i fisken, säger hon.
Fakta: Skräpet på våra stränder
Mellan 4,8 och 12,7 miljoner ton plastavfall och plastskräp från land beräknas hamna i haven varje år.
Plast som hamnat i havet försvinner inte. Skärpet fragmenteras i stället till mindre och mindre bitar som så småningom blir mikroplast som finns kvar i haven i hundratals eller kanske tusentals år.
Det vanligaste skräpet är plastbitar som inte går att identifiera, följt av fimpar, plastpåsar och förpackningar från godis, glass och snabbmat.
Vid Nordiska kusträddardagen i fjol uppmättes över 25 000 skräpföremål per 100 meter på en strand i Bohuslän.
Källa: Håll Sverige rent
