Zoom

Svensk vapenexport göder kriget i Jemen

 Hans Berggren | Sverige har under konflikten i Jemen  exporterat krigsmateriel till Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Qatar, som ingår i den krigande koalitionen.

Kommer den nya lagen för vapenexport att innebära ett slut för svenska företags leveranser av krigsmateriel till de länder som deltar i kriget i Jemen? Myndigheten som ska ta beslut vill ha hjälp av regeringen, men de ansvariga ministrarna vill inte kommentera. De kommande månaderna är det upp till bevis för den nya lagstiftningen.

Efter flera års diskussioner har nu Sverige en ny lagstiftning för vapenexporten, sedan merparten av förslagen i den så kallade kex-utredningen klubbats igenom som lag och började gälla i april. Det blev inget absolut förbud mot vapenexport till diktaturer, inte heller till länder som regelbundet kränker de mänskliga rättigheterna, men de juridiska skrivningarna skärptes jämfört med hur lagen sett ut tidigare.

– Den är ett steg framåt men vi nådde inte hela vägen fram, beskriver Europaparlamentarikern Bodil Valero (MP), som varit en av de starkaste rösterna för en strängare lagstiftning.

Bakom den nya lagen står regeringen och allianspartierna, medan Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och fyra miljöpartister röstade emot. De fyra miljöpartisterna Jabar Amin, Carl Schlyter, Annika Lillemets och Valter Mutt lade en egen motion som krävde ett totalförbud mot vapenexport till diktaturer. En av de organisationer som lobbat för hårdare regler är Svenska freds.

– Vi kämpade hårt för ett demokratikriterium men också för att det skulle vara ett ovillkorligt hinder, vilket det inte blev. Det blev inget absolut förbud. Det är fortsatt möjligt att göra bedömningen att det går att exportera till de här länderna, men hindret ska vara högre. Risken kvarstår, kommenterar Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds.

– Om det finns ett starkt svenskt försvars- eller säkerhetspolitiskt skäl för att ändå genomföra en affär, så kan den beviljas, beskrev justitieminister Morgan Johansson (S) till Svenska Dagbladet, och kallar regelverket för ”världens striktaste”.

Jemeniter visar upp dokument för att ta emot matransoner som delas ut av en lokal välgörenhetsorganisation i Sanaa i Jemen
Jemeniter visar upp dokument för att ta emot matransoner som delas ut av en lokal välgörenhetsorganisation i Sanaa i Jemen.
Foto: Hani Mohammed/AP/TT

Attacker mot sjukhus

Kriget i Jemen har pågått sedan 2015 och har lett till ”världens värsta humanitära kris” enligt Röda korset. Trots detta hörs väldigt lite om kriget i svenska medier, och knappt något om Sveriges roll i konflikten.

En koalition ledd av Saudiarabien strider mot Huthirebeller. Enligt Röda korset har konflikten lett till att 80 procent av befolkningen är i behov av humanitär hjälp, det saknas rent vatten, mat och mediciner. Civilbefolkningen drabbas kontinuerligt, inte minst genom attacker mot sjukhus – över 160 sådana har rapporterats sedan krigets start, trots att det är förbjudet enligt krigets lagar.

Sjuksköterskan Katarina Öberg kom nyligen hem till Sverige efter att ha arbetat för Röda korset i Jemen, och säger till Globalportalen:

– Det är en skrämmande utveckling. Livet i Jemen är väldigt osäkert. Det präglar oss som jobbar där, men framför allt befolkningen själva. Många upplever en fysisk rädsla för att själva bli offer i den här konflikten.

Människorättsaktivisten Tawakul Karman från Jemen tar emot Nobels fredspris 2011<br>i Oslos rådhus
Människorättsaktivisten Tawakul Karman från Jemen tar emot Nobels fredspris 2011
i Oslos rådhus.
Foto: Cornelius Poppe/SCANPIX

Brister i demokrati

Sverige har under konflikten exporterat krigsmateriel till Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kuwait och Qatar, som ingår i den krigande koalitionen, enligt statistik från Inspektionen för strategiska produkter (ISP) – den myndighet som tar beslut kring exporten.

Samtliga dessa länder har betydande brister i demokrati enligt The Economist democracy index 2017. I Saudiarabien är situationen för de mänskliga rättigheterna allvarlig, även enligt den svenska regeringens egna bedömning. Rapporter om tortyr i fängelser, diskriminering och juridiska restriktioner för kvinnor är några områden som belyses i utrikesdepartementets rapport ”Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Saudiarabien 2015–2016”.

Dessutom är detta alltså länder i krig, vilket även med den tidigare lagstiftningen skulle utgöra hinder för vapenexporten. Trots detta har alltså exporten fortsatt. Exempelvis pågår affärer för det militära radarsystemet Eireye (del av Global-eye) från Saab till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Även om det i sig inte är ett vapen ingår det i krigsmaskineriet som hjälper koalitionen att bomba i Jemen, menar Pieter Wiezeman på fredsforskningsinstitutet Sipri. Agnes Hellström som är ordförande i Svenska freds håller med.

– Det är ett system som förstärker den militära kapaciteten och det är troligt att det används i kriget, säger hon.

Denna export är även att bedöma som ett brott mot EU:s gemensamma vapenexportregler, på grund av krigsföringen och misstankar om krigsbrott, menar Bodil Valeros (MP) politiska sekreterare Erik Apel.

Kommer då den nya svenska lagstiftningen sätta stopp för exporten till de krigsförande länderna i Jemenkriget? Varken justitieminister Morgan Johansson (S) eller utrikesminister Margot Wallström (S) vill kommentera exporten till enskilda länder, med hänvisning till att det är ett myndighetsbeslut som de inte ska lägga sig i. I en intervju i Svenska Dagbladet om hur vapenexporten till de här länderna rimmar med den feministiska utrikespolitiken menar Margot Wallström att det inte finns något dilemma.

Patienter som har drabbats av kriget vårdas på Läkare utan gränsers sjukhus i Aden
Patienter som har drabbats av kriget vårdas på Läkare utan gränsers sjukhus i Aden.
Foto: Guillaume Binet/Läkare utan gränser

”Praktisk väg framåt”

– Jag kan inte sitta här och säga ”hädanefter kommer Sverige inte exportera det och det, till det och det landet” säger hon i intervjun där hon pressas på just denna fråga.

– Det är som i alla politiska beslut. Vilka möjligheter man har för att ibland hitta kompromisser, till exempel om man sitter i en koalitionsregering. Att hitta en praktisk väg framåt.

Europeiskt vapenembargo

Bodil Valero (MP) har lagt fram förslag i Europaparlamentet för ett europeiskt vapenembargo mot den saudiledda koalitionen.

Parlamentet har ställt sig bakom förslaget men frågan har därefter inte tagits upp i ministerrådet, vilket krävs. Parlamentet kan inte bestämma om frågan ska tas upp utan enbart uppmana till det.

Bodil Valero menar att den svenska lagstiftningen numera är tydlig i fråga om vem som ska avgöra om export ska tillåtas till diktaturer eller länder med stora brister inom mänskliga rättigheter, och vilka kriterier som då ska gälla.

– Om det är väldigt, väldigt viktigt för svensk säkerhet ska det finnas en liten, liten möjlighet, men då måste det vara regeringen som tar beslutet. Jag tycker att det är tydligt i de nya reglerna. Det är redan sedan tidigare regeringen som är ansvarig för all vapenförsäljning. Men det här ansvaret ville vi tydliggöra i den nya lagen. Både den här regeringen och den förra regeringen döljer sig bakom att det är ISP som tar beslut, menar hon.

Men en minister får väl inte lägga sig i myndighetsbeslut?

– Det har tillkommit en praxis i Sverige att man överlämnar ansvaret till ISP, men det här är inte vilken vara som helst. Grundregeln är att det är förbjudet med vapenexport, sedan finns det vissa undantag, som när det krävs för försvaret eller landets säkerhet. Men det får inte strida mot utrikespolitiken eller mot internationell rätt. Om ISP tycker att det är otydligt då får de ta hjälp av regeringen. Jag tycker att det är tydligt i den nya lagstiftningen att de måste lyfta fler ärenden till regeringen.

Utrikesminister Margot Wallström har sagt att regeringen får fatta sådana beslut ”när frågan kommer”. Inte heller justitieminister Morgan Johansson vill kommentera när vi söker honom. Myndigheten ISP ligger under Utrikesdepartementet men politikområdet svensk vapenexport ligger under Justitiedepartementet.

Utrikesminister Margot Wallström ger inga besked om huruvida de nya reglerna för vapenexport kommer att innebära stopp för vapenexport till utpekade länder
Utrikesminister Margot Wallström ger inga besked om huruvida de nya reglerna för vapenexport kommer att innebära stopp för vapenexport till utpekade länder.
Foto: Johan Nilsson TT

”Skjuter ifrån sig ansvaret”

Svenska freds är missnöjda med regeringens hållning.

– Det är väldigt oroväckande signaler. Det är jätteilla att Margot Wallström inte vill ta något ansvar för det här, särskilt eftersom hon har tidigare har lyft målkonflikten mellan den feministiska utrikespolitiken och vapenexporten. Det kändes som att hon helt skjuter ifrån sig regeringsansvaret. Tidigare har flera politiker sagt att när det nya regelverket kommer – då kommer exporten till diktaturer upphöra. Men när det nya regelverket nu är här är det ingen som vill säga vad det innebär. Det finns en otrolig ovilja att ta i de här frågorna, kommenterar Agnes Hellström.

En manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm för ett stopp av den svenska vapenexporten
En manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm för ett stopp av den svenska vapenexporten.
Foto: Jessica Gow/TT

”Följdleveranser”

Enligt ISP:s statistik är exporten till länderna i Jemen-kriget under 2016 och 2015 så kallade ”följdleveranser”, det vill säga att beslutet om att tillåta exporten troligen kom före krigsutbrottet. Men även detta område har tydliggjorts med den nya lagen, menar Bodil Valero (MP):

– Allt möjligt har tidigare kunnat kallas för ”följdleveranser” och det har funnits någon form av presumtion att följdleveranser får göras hur länge som helst efter tecknat avtal. Men det här försöker den nya lagen också hantera. De ska hädanefter hanteras som nya ärenden.

När det är nyförsäljningar måste det absolut upp till regeringen, medan följdleveranser ibland ska hamna där, säger hon och tillägger:

– Myndigheterna har varit väldigt påhittiga. Allt går ut på att hellre fria än fälla.

Men enligt en kommentar från ISP kommer de följdleveranser som man fattade beslut om innan den nya lagen började gälla (18 april 2018) inte att påverkas, utan kan fortsätta i flera decennier framöver. Detta trots att status för till exempel demokrati och mänskliga rättigheter är bristfälliga i mottagarlandet.

Myndigheten säger också att de kommer att fråga efter regeringens uppfattning i kommande beslut för att kunna sätta en ny praxis. De upplever sig behöva hjälp med att tolka de nya reglerna och menar att regeringen själva uttalat att de vill ha fler ärenden på sitt bord som följd av de nya reglerna.

– ISP förutser att samråd med Exportkontrollrådet (ISP:s parlamentariskt sammansatta rådgivande organ), kommer att äga rum avseende ett stort antal ärenden i år och under de närmast kommande åren med anledning av tolkningen av de nya aspekterna vid tillståndsprövningen. Regeringen har också uttalat att den som en följd av de nya aspekterna vid tillståndsprövningen, till exempel mottagarlandets demokratiska status och dess respekt för mänskliga rättigheter, förutser att fler ärenden kommer att lämnas över till regeringens prövning, efter att Exportkontrollrådet har rådfrågats, kommenterar Carl Johan Wieslander, ställföreträdande generaldirektör och chefsjurist på ISP.

Saab visade i februari upp sitt stridsledningssystem Global-eye som är Erieye (radar) monterat på flygplanet Global 6000 – ett exempel på svensk krigsmaterielexport till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten
Saab visade i februari upp sitt stridsledningssystem Global-eye som är Erieye (radar) monterat på flygplanet Global 6000 – ett exempel på svensk krigsmaterielexport till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.
Foto Stefan Jerrevång/TT

Väntar på ny praxis

Avgörande för hur strikt den nya lagstiftningen kommer att tillämpas är alltså hur de inledande ärendena avgörs. Inom kort kommer det vara möjligt att se om Sverige kommer fortsätta exportera krigsmateriel till diktaturer, länder i krig eller med stora brister i mänskliga rättigheter.

– Om exporten till de här länderna fortsätter är det ett bevis på att den nya lagstiftningen verkligen inte fick den effekt som det var tänkt. I teorin kan den nya lagen innebära en skärpning. Då krävs att de första nya affärerna sätter en ny praxis. Vi hoppas att de ska uppfylla löftet, säger Agnes Hellström på Svenska Freds.

Svensk export av krigsmateriel till den stridande koalitionen i Jemen

2017:
• Förenade Arabemiraten 149 miljoner kronor.
• Saudiarabien 7 miljoner kronor.
• Qatar 6 miljoner kronor.
• Bahrain 0,1 miljoner kronor. 2016:
• Förenade Arabemiraten 108 miljoner kronor.
• Qatar 46 miljoner kronor.
• Saudiarabien 1,9 miljoner kronor. Huvuddelen av denna export utgörs av följdleveranser av övrig krigsmateriel (ÖK).
2015:
• Kuwait 76 miljoner kronor.
• Förenade Arabemiraten 73 miljoner kronor.
• Qatar 26 miljoner kronor.
• Saudiarabien 14 mmiljoner kronor.
• Bahrain 0,2 miljoner kronor. Huvuddelen av denna export utgörs av följdleveranser av övrig krigsmateriel (ÖK).
Källa: Inspektionen för strategiska produkter (ISP)

80%...

…av befolkningen i Jemen är i behov av humanitär hjälp, enligt Röda korset.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV