Över två hundra flyktingar från Burma blev av med sina enkla bostäder och allt de ägde vid branden i Kalindi Kunj, en förort till New Delhi. Framtiden för de rohingyer som befinner sig i Indien är överhuvudtaget mycket oviss.
Den burmesiska minoritetsgruppen anses vara världens största statslösa befolkning och många av dem har flytt undan förföljelsen i hemlandet genom att ta sig över gränsen till närliggande länder. FNs migrationsorganisation IOM uppger att det för närvarande finns över 700 000 flyktingar bara i Bangladesh – varav många lever under mycket enkla förhållanden samtidigt som monsunregnen är på väg in.
I Indien kallas rohingyerna ofta för ”båtfolket”, eftersom många av dem flytt från hemlandet med överfyllda båtar. Under de senaste tre åren beräknas 40 000 rohingyer ha flytt undan förföljelsen i Burma genom att ta sig till indiska städer som New Delhi, Jaipur, Hyderabad och Jammu. En del av flyktingarna hade tagit sin tillflykt till lägret i Kalindi Kunj, som upprättats på marker som ägs av en lokal organisation.
Många av flyktingarna anlände till New Delhi efter att rest vidare från Bangladesh eller från den nordindiska staden Jammu – där den muslimska folkgruppen blivit måltavlor för radikala hindunationalistiska grupper.
En av dem är 56-årige Nuruddin som berättar att han tillsammans med sin hustru och deras fyra barn har levt som flyktingar ända sedan de gav sig av från Burma för två år sedan.
– Vi begav oss till Bangladesh, men även där var situationen mycket svår. Jag kunde inte hitta något arbete och det var brist på både mat och bostäder. Förra året resten vi vidare till Delhi med stora förhoppningar. Men än så länge har situationen inte blivit så bra här heller, berättar Nuruddin för IPS.
Illegala flyktingar ska deporteras
Efter branden i Kalindi Kunj och flera rapporter om rohingyernas svåra situation begärde den indiska Högsta domstolen nyligen att myndigheterna ska inkomma med en rapport om vilken service som erbjuds vid två olika flyktingläger i Delhi och Haryana. Detta efter att lägren kritiserats för att sakna grundläggande service som tillgång till dricksvatten och toaletter. Frågan kommer att behandlas i rätten igen den 9 maj.
I augusti förra året begärde Indiens hindunationalistiska regeringsparti BJP plötsligt att alla landets 29 delstater skulle identifiera papperslösa migranter som var aktuella för att utvisas från landet. En av de grupper som pekades ut var rohingyer som flytt från Burma.
– Bedömningar gör gällande att det finns runt 40 000 rohingyer som befinner sig illegalt i landet. Regeringen har gått ut med detaljerade instruktioner för deportation av illegala utländska medborgare inklusive rohingyer, sade BJP-ministern Kiren Rijiju i ett tal inför parlamentet.
Planerna på att utvisa rohingyer har dock mött hård såväl inhemsk som internationell kritik. Till nyhetssajten Scroll säger Meenakshi Ganguly, chef för Sydasien-sektionen av Human Rights Watch:
– Detta saknar motstycke eftersom Indien tidigare aldrig har varit ovälkomnande gentemot flyktingar, eller genomfört några sådana här massutvisningar. Det är dessutom opraktiskt eftersom frågan är vart indiska myndigheter ska skicka dessa människor? De saknar pass och myndigheterna i Burma kommer inte att godkänna dem som legitima medborgare, säger Meenakshi Ganguly.
Gränsen mot Bangladesh bevakas
Kritiker menar att den hindunationalistiska regeringens utpekandet av rohingyerna hänger samman med att de är muslimer, något som dock har tillbakavisats av regeringen.
För att hindra fler rohingyer att ta sig över från Bangladesh har indiska myndigheter skickat sex tusen extra soldater för att bevaka gränsen mellan länderna.
Aktivister menar att rättigheterna för alla de flyktingar som lever i Indien utgör en slags gråzon. Ett argument som förts fram är att flyktingar utgör ett säkerhetshot, och det saknas juridiska ramverk som slår fast vilka grundläggande rättigheter flyktingar i landet har.
Grupper som företräder rohingyerna har samtidigt inlett en rättslig process för att stoppa utvisningarna och ge befolkningsgruppen rätt att stanna i landet. Regeringsföreträdare menar dock att rohingyerna inte kan åberopa FNs flyktingkonvention från 1951 eller andra internationella flyktingavtal, eftersom Indien inte har undertecknat dessa.
Nu ligger frågan hos landets Högsta domstol som ska ta ställning till om den hindunationalistiska regeringen får utvisa rohingyaflyktingar, av vilka de flesta befinner sig i Indien utan att vara registrerade.
Jurister har dock påpekat att även om Indien inte har undertecknat flyktingkonventionen så är landet förbundet att följa flera andra viktiga internationella människorättskonventioner, och att detta innebär att man måste erbjuda rohingyaflyktingarna skydd.
”Flyktingkrisen är en möjlighet”
Samtidigt menar den indiska allmänheten i allt högre grad att den indiska regeringen bör ge den förföljda folkgruppen skydd.
– I stället för att avvisa dem borde Indien acceptera rohingyerna på samma sätt som man gjort med andra migrantgrupper, säger Ranjan Biswas, som tidigare var sociologiprofessor vid Jawaharlal Nehru-universitetet i New Delhi.
– Flyktingkrisen innebär en möjlighet för Indien att som regional stormakt agera som föredöme genom att arbeta fram en långsiktig lösning på denna humanitära kris. Det skulle bidra till fred och stabilitet i regionen.
